Från gruva till gadget: Konfliktmineralernas dolda kostnad

Dessa fyra mineraler har två saker gemensamt. För det första är de nödvändiga i den digitala värld vi lever i. Till exempel är guldets ledningsförmåga väsentlig i it-produkter, tenn används för att löda komponenter i telefoner, tantal lagrar energi i kondensatorer, och volfram finns i de komponenter som får våra telefoner att vibrera. För det andra är de icke-förnybara, vilket innebär att det kommer komma en dag då dessa metaller inte längre finns att hämta ur marken. Därför måste vi gå från en linjär till en cirkulär ekonomi och bevara det som redan har utvunnits.

Så ser det ut i verkligheten

Många it-enheter har långa och komplexa leveranskedjor. Till exempel kan hundratals leverantörer vara involverade i produktionen av en enda mobiltelefon, vilket ofta anges som en anledning till att transparens och översyn av leveranskedjan inte alltid är optimal.

Konfliktmineraler utvinns ofta i länder rika på naturresurser men som har en bristande styrning, där mineralutvinningen kan vara kopplad till finansiering av väpnade konflikter. Allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, såsom tvångsarbete, är en risk, liksom våld, korruption och omfattande miljöförstöring.

Jennifer Peyser, Vice President of Responsible Sourcing vid Responsible Business Alliance och Executive Director för Responsible Minerals Initiative.

– Dessa fyra mineraler identifierades som konfliktmineraler i den amerikanska Dodd-Frank-lagstiftningen, liksom i den senare EU-förordningen om konfliktmineraler. De är fyra viktiga mineraler som finns i östra Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo) och Rwanda, en region som kännetecknas som ett konfliktpåverkat eller högriskområde, säger Jennifer Peyser, Vice President of Responsible Sourcing vid Responsible Business Alliance (RBA) och Executive Director för Responsible Minerals Initiative (RMI).

För att kontrollera gruvindustrin ockuperas områden av väpnade grupper som utnyttjar arbetare och använder intäkterna från mineralförsäljningen för att finansiera ytterligare konflikter. Mineralerna handlas ofta illegalt, och för att upprätthålla sina verksamheter motarbetar dessa grupper alla ansträngningar för att uppnå fred.

Hur har situationen utvecklats under de senaste 10 åren?

År 2014 lanserade Atea ett upprop mot konfliktmineraler som 320 företag, kommuner och regioner ställde sig bakom. Syftet med initiativet var att uppmuntra it-köpare att ställa strängare krav vid inköp och upphandlingar. Nu, ett decennium senare, har utvecklingen inte gått i den takt som behövs.

– Tyvärr kvarstår många av grundorsakerna till konflikterna i områden som östra DR Kongo. Norra Kivu i DR Kongo har under det senaste året upplevt betydande konflikter som har tvingat många samhällen på flykt och lett till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive sexuellt våld, säger Peyser och förklarar vidare:

– Genom starka insatser från flera företag, organisationer som RMI, och andra positiva åtgärder från industrin, regeringar och civilsamhället är ansvarsfull anskaffning från regionen fortfarande möjlig. Företag måste samarbeta med leverantörer för att säkerställa att due diligence är lämplig och anpassad till riskerna, inklusive att undvika finansiering av konflikter och kränkningar av mänskliga rättigheter i dessa leveranskedjor.

Expansionen av industrin och engagemanget i OECD-linjerade metoder för att utvinna tenn, tantal, volfram och guld från konfliktpåverkade eller högriskområden är en betydande och positiv utveckling. En viktig del av pusslet är smältverken och raffinaderierna. Dessa fungerar som "flaskhalsar" i leveranskedjan för mineraler. Anläggningarna bearbetar både råa och återvunna mineraler, vilket gör dem till en kritisk knutpunkt.

Under de senaste 10 åren har RMI:s Responsible Minerals Assurance Process (RMAP) utvecklats genom att etablera och förfina standarder för att överensstämma med OECD:s riktlinjer, implementera ett granskningsprogram och öka deltagandet från smältverk och raffinaderier.
– RMAP Conformant List har vuxit sedan starten och inkluderar idag cirka 300 smältverk och raffinaderier som har visat att de har system för due diligence som är i linje med OECD:s riktlinjer, säger Peyser.

Blicken riktad framåt: Hur du kan driva förändring

När vi blickar mot framtiden måste ansvarsfull anskaffning av mineraler utvecklas för att möta nya utmaningar.
– I takt med att efterfrågan på mineraler och metaller ökar till en aldrig tidigare skådad nivå, i och med energiomställningen och andra behov, ställs leveranskedjorna inför stora krav, inklusive regulatoriska krav på hållbarhet inom miljö-, sociala och styrningsfrågor, säger Peyser och fortsätter.

- Många ledande globala företag har gjort och visat offentliga åtaganden för ansvarsfull mineralanskaffning. Samtidigt, för att realisera potentialen och leverera största möjliga påverkan och förbättrade resultat för dem som påverkas av mineralförsörjningskedjor, måste alla regeringar och företag engagera sig och uppfylla sina respektive due diligence-ansvar. För att påverka de globala leveranskedjorna behövs ett tillvägagångssätt där ”stigande tidvatten lyfter alla båtar”, och it-inköpspolicyer och -praxis kan vara ett värdefullt verktyg i detta arbete.

För aktörer inom it-sektorn kan inköpsbeslut ha en betydande inverkan på ansvarsfull mineralutvinning.
- Företag som prioriterar ansvarsfull anskaffning i sina inköpsprocesser bidrar till att skapa kommersiella incitament för leverantörer att anta strikta riktlinjer för due diligence. Inköpsorganisationer bör utbilda sig om ansvarsfull mineralanskaffning, likställa detta med andra hållbarhets- och riskhanteringsfaktorer, samt förstå och överväga hur de kan definiera sin roll och sitt ansvar för due diligence i hållbara och etiska leveranskedjor, säger Peyser.