Från gruva till gadget: Hur kobolt driver våra liv

- Kobolt är ett viktigt material i batterier för konsumentelektronik, såsom mobiltelefoner.
Det bidrar till att säkerställa hög energitäthet och termisk stabilitet, vilket är viktigt för ett batteri som måste vara litet men samtidigt uppfylla höga säkerhetskrav, säger Angela Jorns, Head of Impact Innovation på Fairphone.

Koboltens roll i den gröna omställningen ska inte underskattas. Prognoser visar att efterfrågan på kobolt kommer att öka årligen och förväntas fyrdubblas till 2030. År 2020 stod Demokratiska republiken Kongo (DR Kongo) för cirka 70 procent av den globala produktionen.

Brytningen av kobolt kan kopplas till allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Farliga och till och med livshotande arbetsförhållanden, barnarbete samt konflikter och våld mellan gruvoperatörer och lokalsamhällen är vanligt förekommande.

Allt från stora maskiner till hackor och spadar

Kobolt utvinns på två huvudsakliga sätt i DR Kongo: storskalig gruvdrift och småskalig gruvdrift (även kallad hantverksmässig gruvdrift. Det innebär ofta mineralutvinning av individer med mycket användning av manuellt arbete). Storskalig gruvdrift står för ungefär två tredjedelar av produktionen. Den resterande mängden utvinns genom småskalig gruvdrift, som försörjer över 200 000 människor i landet.

Angela Jorns, Head of Impact Innovation på Fairphone.

Storskalig gruvdrift, eller industriella gruvområden, står för den absoluta majoriteten av världens mineralproduktion genom mekaniserade arbetsprocesser. Men denna typ av utvinning innebär generellt sett också egna risker.
- Till exempel kan denna typ av gruvdrift nyttja stora markområden, driva avskogning och förorena vatten, mark och luft i områdena kring gruvorna. Det kan också påverka hälsa och säkerhet för arbetare och samhällen, samt rättigheter för lokalsamhällen och ursprungsbefolkningar, säger Jorns.

Hantverksmässig och småskalig gruvdrift kan vara formell (organiserad, tillåten och övervakad), informell (tolererad men oreglerad) eller illegal.
- Hantverksmässig och småskalig gruvdrift använder vanligtvis enkla metoder för undersökning av mark, materialutvinning, bearbetning och transport. Enkelt uttryckt använder gruvarbetarna verktyg som hackor och spadar för att gräva fram mineraler ur marken. Detta är ofta förknippat med mycket farliga arbetsförhållanden, orättvisa inkomster, förekomst av barnarbete, förorening av vatten och jord eller kan kopplas till finansiering av konflikter, förklarar Jorns.

Att undvika problemen kommer inte att lösa dem

Under de senaste åren har det kommit flera rapporter som kopplar farliga arbetsförhållanden till småskalig koboltutvinning i DR Kongo. Dessa rapporter har fått stor uppmärksamhet både inom industrin och bland andra intressenter.
– Industrin är väl medveten om dessa risker och vill inte bli förknippad med sådana skadliga metoder. Som en följd av detta tar många företag avstånd från material som producerats genom hantverksmässig och småskalig gruvdrift eller till och med från DR Kongo som land. De försöker förhindra att kobolt från småskalig gruvdrift eller från DR Kongo hamnar i deras leveranskedjor, förklarar Jorns.

Men detta fokus på att undvika problemen istället för att ta itu med dem innebär att många av utmaningarna kvarstår än idag. Utan engagemang, stöd, investeringar och påverkansarbete kommer de farliga arbetsförhållandena och problemen som är kopplade till småskalig gruvdrift att fortsätta.
– Att utesluta de mest utsatta i vår industri från globala leveranskedjor kommer bara att driva dem ännu längre bort från möjligheter till förbättring. Detta minskar insynen och gör det möjligt för material att ta sig in i globala leveranskedjor via bakvägar. Det gör i sin tur förhållandena för arbetare och samhällen ännu sämre, säger Jorns.

Även om riskerna är stora och svåra att greppa är det viktigt att komma ihåg att mycket görs inom detta område.
– På plats i Demokratiska republiken Kongo har flera initiativ med många intressenter etablerats som konkret förbättrar villkoren för gruvarbetare och samhällen, såsom Fair Cobalt Alliance och Hub for Child Labor Remediation. Detta utgör en bra grund att bygga vidare på i framtiden för att främja positiv förändring där det behövs som mest, förklarar Jorns.

Glöm inte din köpkraft

Som organisation kan ni bidra till positiv förändring. Ett kraftfullt sätt att göra detta är genom era it-inköp.
- Nordiska it-köpande organisationer har en enorm möjlighet att förbättra villkoren för gruvarbetare och lokala samhällen genom sina inköpsbeslut. Sådana beslut kan ofta kännas långt borta från där kobolt och andra mineraler bryts, men de inciterar it-företag att göra rätt, säger Jorns och förklarar vidare:

It-köpande organisationer bör säkerställa att de inte ställer krav som kan leda till oavsiktliga negativa konsekvenser, såsom "ingen småskalig utvunnen kobolt" eller "inga mineraler från Demokratiska republiken Kongo”.

Istället är det viktigt att kräva och belöna företag som vidtar konkreta åtgärder mot de risker de identifierar i sina leverantörskedjor.
- Att kräva revisioner och certifieringar (som revision av konfliktmineraler) kan vara ett sätt, men att enbart använda det som verktyg kanske inte leder till förbättringar för gruvarbetare och samhällen, förklarar Jorns.

Framtiden är cirkulär

Kobolt är mycket återvinningsbart, vilket gör det viktigt att gå från en linjär till en cirkulär ekonomi och ta hand om de resurser som redan används. Så vad kan göras här och nu?
- Ett sätt är att minska efterfrågan på råvaror som kobolt genom att säkerställa att produkter är reparerbara och hållbara, samt bryta sig loss från den slit-och-släng-mentaliteten som leder till överkonsumtion, säger Jorns och fortsätter:

- Det andra är att förbättra insamling, demontering, sortering och återvinning av avfall som ännu inte återvinns i någon större utsträckning, ofta på grund av ekonomiska eller tekniska skäl. För närvarande går material till ett värde av hela 91 miljarder amerikanska dollar förlorat i globalt e-avfall, och denna avfallskategori växer fem gånger snabbare än dokumenterad återvinning av e-avfall.

Se till att redan vid inköpstillfället ha en plan redan för vad som ska hända med produkterna när de inte längre används. Ateas 100 %-klubben erbjuder råd och stöd för hur organisationer kan uppnå 100 procent återtag.

Genom att göra ansvarsfulla val vid it-inköp och främja cirkularitet kan er organisation driva positiv förändring. På Atea är vi engagerade i att vägleda våra kunder mot mer hållbara val utan att kompromissa med prestanda.