Framtiden i molnet: Här är faktorerna som styr
En av de snabbast växande molntrenderna ligger konstigt nog inte i molnet. Edge computing innebär att data bearbetas lokalt, nära datakällan, antingen av enheten själv eller av en lokal server. Bara delar av datan överförs till avlägsna servrar, hos en molntjänst, för att processas där. Att segmentera stora datavolymer på det här sättet löser flera problem, inte minst när det gäller IoT (Internet of Things). Eftersom IoT-enheter genererar stora mängder data i realtid är de beroende av molntjänster för process, analys och lagring. Men genom att dela upp datan i ”processas/användas här och nu” och ”skickas iväg för bearbetning/lagring” undviker man flaskhalsar, överbelastade nätverk och skenande kostnader för datatrafik. Resultatet blir betydlig snabbare responstider, vilket i sin tur leder till både ökad effektivitet och högre säkerhet när enheter och system kan fokusera helt på sin huvuduppgift utan distraktioner från redundant, irrelevant data. Edge computing är alltså tekniskt sett motsatsen till cloud computing, men det ska understrykas att de två inte konkurrerar, utan kompletterar varandra, och att molntjänstleverantörer som AWS också erbjuder edge computing-tjänster.
IoT-enheter som är beroende av molntjänster kan orsaka lagg och överlastade nätverk. Här är edge computing en del av lösningen.
Kunskap ger kostnadskontroll
Molnberoendet är ett faktum. Över 90 procent av alla företag har åtminstone en del av sin it-infrastruktur i molnet, och vart tredje lagrar mer än hälften av all sin data hos molntjänster som Azure, AWS och GCP, enligt en rapport från 2022. Tyvärr betyder detta att molnrelaterade säkerhetsincidenter blir allt vanligare, och 98 av 100 företag har noterat minst ett dataintrång kopplat till molnmiljö under de senaste 18 månaderna. Av ren självbevarelsedrift borde alltså varenda organisation ösa pengar över it-avdelningen för diverse skyddsåtgärder och proaktivt säkerhetsarbete. Men lågkonjunktur och allmän oro i världen har ställt till det för många företag, som istället har sett sig tvungna att hålla hårdare i plånboken. Som lök på laxen har dessutom investeringar och kostnader för molntjänster och implementering blivit mycket högre än vad många räknat med. Det handlar inte nödvändigtvis om att alla molntjänster är dyra. Ofta kan kostnaderna bero på organisationens okunnighet som leder till ineffektivitet, felanvändning och outnyttjad kapacitet. Kostnadskontroll och kompetensutveckling går alltså hand i hand. Det gäller att fördela resurserna rätt — och då krävs insikt om vad som är rätt…
It-attackerna i molnmiljö ökar. 98 av 100 företag har noterat molnrelaterade dataintrång.
Utveckling utan servrar
Genom så kallad serverlös databehandling kan utvecklare arbeta mer effektivt och leverera snabbare, eftersom de slipper hantera infrastrukturen. Istället utför molntjänstleverantören etablering, skalning och hantering av den infrastruktur som krävs för att köra koden. Det är dock viktigt att förstå att ”serverlös” inte betyder total server-frånvaro, koden körs fortfarande på molntjänstens servrar. Begreppet syftar på att företaget egna servrar, data och infrastruktur inte måste vara tillgängliga för utvecklaren. Det gör utvecklingsprocessen både smidigare och säkrare, och vi kan räkna med att se mer av serverlös databehandling framöver.
Molnmiljön och miljön
Hållbarhet har blivit en kritisk faktor inom digitalisering överlag. Vi har byggt hela samhällen och industrier runt it och digitala lösningar, men först nu börjar gemene man inse omfattningen av det digitala samhällets gigantiska energiförbrukning och koldioxidavtryck. Att göra databehandling och internetanvändning mer effektivt, cirkulärt och hållbart är inte bara önskvärt — det är absolut nödvändigt. Molnbaserade tjänster och databehandling slukar mängder av energi. Beräkningarna, processandet av data, kräver massor av elektricitet. Men inte bara det: själva processorerna blir skållheta och måste kylas. Man anar att det nog inte var midnattsolen som lockade Meta att bygga sin enorma serverhall just i Luleå… Tack vare företagssektorns allt mer ambitiösa hållbarhetsmål som påverkar valet av allt från firmabilar (hybrid! eller ta cykeln istället!) till toalettpapper (oblekt och strävt) måste även molntjänsterna anpassa sig. Molnleverantörer investerar nu stort i gröna datacenter, förnybar energi och energieffektiva kylsystem för att minska sitt koldioxidavtryck.
Molntjänsterna slukar energi. Nu investerar leverantörerna stort i hållbara lösningar.
AI är molnets bästa kompis
Hybridlösningar och multimoln är redan vanliga, och de kommer fortsätta att växa. Med en hybridlösning lagras vissa applikationer och data i offentliga moln, medan andra ligger på privata serverar. Hybridmodellen gör det möjligt att välja hostingalternativ utifrån varje applikations specifika krav. I multimoln-lösningar används flera moln och genom att sprida hostandet av en applikation eller tjänst på flera molnleverantörer minskar både nertid och säkerhetsrisker. Åtta av tio företag har idag en hybridmolnlösning och/eller använder sig av flera moln för fördelar som ökad skalbarhet, kontroll och kostnadseffektivitet (om man vet vad man gör; se ovan).
Ökningen av artificiell intelligens och maskininlärning är explosionsartad och visar inga tecken på att avta. Både träningen och användandet av AI-modeller kräver oerhörda mängder datorkraft, vilket öppnar lysande möjligheter för molnleverantörer som erbjuder infrastrukturen och beräkningskraften som dataintensiva AI-applikationer behöver. I molnet kan enorma mängder data analyseras och bearbetas i realtid, samtidigt som skalbarheten är hög och innovationscyklerna snabba. Men det finns utmaningar som måste hanteras. Datasäkerhet, till exempel: robust kryptering och åtkomstkontroller är absolut nödvändigt för att skydda känslig information. Och fördröjning kan bli ett problem när särskilt omfattande datamängder ska överföras, särskilt för enheter och användningsområden som är helt beroende av rätt information i realtid, som självkörande bilar.
Barnsjukdomar till trots: AI är ändå bästa tänkbara pensionsförsäkring för molntjänsterna.