Mental balans en hake i hybridarbetet
Finns det kopplingar mellan en mer oberoende arbetsform och hur vi mår?
Självbestämmande och autonomi har stort inflytande på vår motivation. Vi blir mer kreativa, bättre på att hantera problem och bearbeta information. Kort sagt: känslan av kontroll över vår egen situation gör oss mer produktiva.
Självbestämmande i arbetet kan se ut på många sätt, men idag, post-pandemi, associerar de flesta av oss i första hand till hybridjobb och möjligheten att arbeta hemifrån. Hur bra det faktiskt fungerar? Ja, det beror på vem man frågar. Vissa hävdar ökad produktivitet och gladare medarbetare, andra menar att det hybrida arbetslivet rubbar jämställdheten och skadar sammanhållningen. Vad de långsiktiga effekterna blir vet vi helt enkelt inte ännu, och det är för tidigt att luta sig mot forskningsresultat och studier av hemmajobbandet under just corona-pandemin. Men den som för ett ögonblick blickar bakåt kanske drar sig till minnes SARS, 2000-talets första pandemi.
Isolering och ensamhet
Under och efter SARS-epidemin gjordes flera studier kring effekten av isolering. En rapport från “The Canadian Journal of Psychiatry" i juni 2004 visade att karantän och isolering kan ha betydande psykologiska och sociala effekter, inklusive ökade nivåer av stress, ångest och depression. Studier från Kanada och Kina under SARS-epidemin år 2003 visar på ett flertal psykiatriska diagnoser hos personer som varit isolerade under en längre tid. De vanligaste är PTSD och depression. Dessutom kan ensamhet ge fysiska symtom. Faktum är att social isolering är hälsofarligt, full jämförbart med dåliga levnadsvanor. Risken ökar för att utveckla hjärt- kärlsjukdomar, stroke, demens och psykiska problem.
Enligt Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress, där det biologiska varningssystemet om att man bör söka upp sin flock är ständigt aktiverat. Det långvariga påslaget av stresshormoner kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och demens. Utöver detta innebär ensamhet en högre risk för depression.
Frihet under ansvar kan bli en stressande börda.
— Ett samhälle som vill förebygga dessa stora folksjukdomar behöver därför väga in ensamhet som en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer, som kost, motion och rökning, anser Peter Strang. Nu är vi visserligen inte längre intvingade i ofrivillig isolering. Ändå väljer många att arbeta hemifrån en stor del av tiden. På så vis spar vi tid och energi som kan läggas på till exempel träning, familj och vänner, och vi slipper det ofta påfrestande pendlandet (bland annat en studie från Lunds universitet har visat tydliga samband mellan pendling och stress). Så vi sitter gärna kvar i mysbyxorna hemma vid köksbordet, ensamma. Frågan är: märker vi själva hur det påverkar oss?
Skapa en rutin för att avsluta arbetsdagen och släppa tankarna på jobbet
Självständigt arbete som stressfaktor
En av utmaningarna med distansarbete är att det kan framkalla känslor av isolering och ensamhet, även om vi själva valt att inte vara på kontoret. Arbetsplatsen erbjuder ett socialt sammanhang, och vi kan uppleva utanförskap om vi går miste om det. Dessutom suddas gränserna mellan arbete och fritid ut, vilket kan leda till att vi i större utsträckning jobbar över och har svårt att koppla av.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap har gjort en översikt av internationell forskning om arbetsmiljö, hälsa och produktivitet kopplat till distansarbete. En av de viktigaste lärdomarna är att den typen av självständigt arbete kräver kompetens och resurser. Delegerad eller ”påtvingad” autonomi, där man förutsätts klara sig själv, kan få negativa konsekvenser för psykiskt välbefinnande och effektivitet. Autonomi kan alltså förvandlas till ett stressfyllt krav, istället för en möjlighet att hantera just stress och krav. Medarbetarnas mående är ett chefsansvar, även när arbetsplatsen inte är kontoret. Men många chefer är överlastade av virtuella möten och har svårt att bedöma enskilda medarbetares behov av hjälp och stöd. Mindre kontakt med chefer och kollegor och bristande stöd skapar oklara arbetsförhållanden som kan öka stress och oro.
Samtidigt ligger förstås en del av ansvaret på individnivå. Chefen ska skapa förutsättningarna, men hen kan inte kliva in i ditt hem och stänga av datorn för att se till att du inte arbetar efter ett visst klockslag.
— Som anställd måste du ha en egen rutin för att formellt avsluta arbetsdagen. Du behöver själv ta ansvar för det och hålla fast vid att inte ägna dig åt jobbet efter den tidpunkten. Ställ in tysta timmar i teamets chattfunktion och aktivera “stör ej” på telefonen, så att du kan koppla av efter arbetstid, säger Larry English, managementkonsult och författare till boken "Office Optional”.
På hemmakontoret kan det vara svårt och veta om vi har gjort tillräckligt... eller för mycket.
Distansjobb vår nya folksjukdom?
Stress, krav, hälsofarlig ensamhet och utanförskap — är distansarbete i själva verket en ny folksjukdom? Nja. Mycket pekar ändå på fördelar med det hybrida arbetssättet, men det förutsätter eftertanke och ramverk för att fungera optimalt. Alla tekniska möjligheter för ett digitalt arbetssätt finns, men det behövs också strukturer för att bevara sammanhållningen och kontakten med kollegor och chefer. Det gäller att se till att individer eller grupper inte blir förbisedda på grund av att de inte är på plats. En sådan grupp kan vara nyanställda, som måste få en tydlig introduktion och bekanta sig med kollegorna och kulturen, även om delar av arbetet sker på distans. Och det är arbetsgivaren som sätter tonen i teamet.
Hybridjobb kan onekligen innebära en besvärlig balansgång för arbetsgivaren när det gäller att upprätthålla en produktiv och hållbar arbetsmiljö. Kommunikation och samarbete mellan anställda försvåras; å andra sidan medför flexibiliteten nöjdare medarbetare med högre grad av lojalitet. När de anställda känner att arbetsgivarens förtroende för dem sträcker sig längre än mellan kontorets fyra väggar uppstår en synergieffekt: även tilltron till den egna förmågan växer.
Skapa en känsla av valfrihet
— För att bygga en hybrid jobbkultur, börja med att etablera och dela några grundläggande regler. Den första och viktigaste regeln är ömsesidigt förtroende mellan företaget och dess anställda, säger Larry English. Han understryker vikten av att ha en plan och ett tydligt ramverk för när en arbetsgrupp ska samlas i fysiska möten.
— Här finns ingen färdig struktur som kan appliceras på alla arbetsplatser, det varierar och beror på många olika faktorer. Om det ofta uppstår missförstånd eller konflikter i en grupp så bör ni förmodligen ses oftare, likaså om det regelbundet kommer in nya personer i teamet. Och, förstås, varje gång ett nytt projekt startar, säger Larry English.Oavsett var de anställda befinner sig bör du som arbetsgivare och chef uppmuntra dina medarbetare att ta pauser, hjälpa dem att hitta balans, och ge dem utrymme att prioritera sitt välmående. Det vinner både individ och företag på i längden. Som ledare behöver du skapa en känsla av valfrihet, utan att medarbetarna känner att allt ansvar ligger på dem själva — och valfriheten kan givetvis handla om någonting annat än att arbeta hemifrån. Hur man än definierar autonomi så vet vi att människor frodas när de känner att de har handlingsfrihet.
”AI kommer skapa enorma värden”
Skenande arbetslöshet och teknologisk singularitet? Eller ökat välstånd och ljusnande framtid? Vi tittar närmare på hur AI, robotik och automatisering påverkar jobben och företagen.
Är ni framtidssäkra?
Företagets ledning kan ha stoppat huvudet i sanden. Eller så omfamnar de framtiden med hull och hår och planerar nästa konferensresa i Metaverse. Oavsett vilket, så har begreppet “digital transformation” definitivt studsat över mötesbordet. Så vad är det? Varför händer det nu? Vilka är målen, fallgroparna, och vad är ett framtidssäkert företag?
Framtidens vård
Framtidens sjukhus levererar vård som är effektiv, högkvalitativ, patientsäker — och grön. Fossila bränslen fasas ut och engångsartiklar byts mot cirkulära. Digitala assistenter analyserar journaler och tech-jättar som Amazon gör gigantiska investeringar i primärvården. Katalysatorn? Teknik och it: SaaS, smart-tv, AI.