Framtidens vård — grön och lönsam?
Framtidens sjukhus levererar vård som är effektiv, högkvalitativ, patientsäker — och grön. Fossila bränslen fasas ut och engångsartiklar byts mot cirkulära. Digitala assistenter analyserar journaler och tech-jättar som Amazon gör gigantiska investeringar i primärvården.Katalysatorn? Teknik och it: SaaS, smart-tv, AI.
Pandemin blev något av en rivstart för vårdgivare när det gällde distans- och virtuell vård. Digitala läkarbesök blev plötsligt norm för diverse icke-akuta tillstånd. Men det var ingen tillfällig lösning för en extrem situation; digital transformation är avgörande för framtidens hälso- och sjukvård, konstaterar Deloittes rapport Global Health Care Outlook 2022. Användandet av molnteknik ökar drastiskt, enligt rapporten, när sektorn söker sätt att varva traditionell sjukhusvård med vård på distans, med patienten i hemmet. Det handlar om såväl Platform as a Service (PaaS), Infrastructure as a Service (IaaS) som Software as a Service (SaaS), allt för att öka vårdapparatens effektivitet och samtidigt avveckla otidsenliga lösningar som egna, energislukande servrar och datacentraler, pappershantering och otidsenliga system.
"It-lösningar för vården måste utgå från vårdpersonalens behov och underlätta för medarbetarna, och bidra till ökad patientsäkerhet"
-Stefan Skoog, en av Blackwell Medtechs grundare
ALMA — en AI-kollega för administration
Stefan Skoog är expert inom digitalisering av hälsa och sjukvård, och har jobbat med digitalisering inom sjukvården sedan 2006. Han har både byggt och infört it-system i regioner och hos privata vårdgivare.
— It-lösningar för vården måste utgå från vårdpersonalens behov och underlätta för medarbetarna, och bidra till ökad patientsäkerhet, säger Stefan Skoog.
Hans företag Blackwell Medtech jobbar med just detta. Deras ”digitala kollega” ALMA går igenom hela journalen vid varje patientmöte, informerar om behandlingar som inte följer riktlinjer eller rekommendationer och föreslår åtgärder. En AI som både ökar patientsäkerheten och höjer vårdkvaliteten inom primärvården.
— ALMA bidrar på sitt sätt till en demokratisering av vården; hon fungerar lika för alla, och hon underlättar för vårdpersonalen. De får stöd att hitta saker som har betydelse för patientens vård och får rekommendationer för vidare behandling. Naturligtvis kan läkaren själv analysera journalinformationen, men på det här sättet får patienten mer tid när vårdpersonalen inte behöver lägga så mycket tid på administration, säger Stefan Skoog.
klimatansvarig Atea
Stefan Skoog, en av Blackwell Medtechs grundare
ALMA tar också fram färdiga förslag på remisser, provbeställningar och läkemedelsordinationer. Blackwell Medtech jobbar mot såväl privat som offentlig sektor.
— Min erfarenhet är att införande av it-stöd kräver alltid att man gör en ordentlig implementering. Identifiera målbild, formulera vad stödet ska göra för jobb, kommunicera och förankra i verksamheten. Då blir det som bäst, säger Stefan
Norden världsledande på grön vård
Att frigöra tid hos vårdpersonal genom tekniska lösningar, så att de kan ägna sig mer åt vård och mindre åt administration, skulle betyda mycket för såväl patientsäkerhet som vårdkvalitet. Men vårdsektorn har fler utmaningar. I takt med att klimatet förändras och vi kan förvänta oss mer extremväder och fler naturkatastrofer måste vårdinstitutioner skapa en motståndskraftig infrastruktur och leveranskedja, för att klara framtida väder”problem”.
— Att lyckas med det bygger i väldigt hög grad på it och samordning: att ha koll på vad hela organisationen gör, hur olika system samverkar och påverkar varandra. Det är just detta som Norden är så bra på — it och samarbete. Och det är här som innovativa företag som Atea kommer in i bilden.
Det säger Daniel Eriksson, som är vd för stiftelsen TEM som ligger bakom Nordic Center for Sustainable Healthcare (NCSH). NCSH har funnits sedan 2015, ett tvär-sektoriellt nätverk som vill lyfta Nordens kompetens inom hållbar sjukvård.
Den är tydligt att det finns enorm potential att utveckla en bättre, säkrare och grönare vård med hjälp av teknik och metoder som redan finns — men att bara en bråkdel ännu så länge nyttjas. Vad beror det på? Är det en trög sektor? En ekonomisk fråga? Eller brist på kunskap?
— Det händer otroligt mycket på det här området. När vi på NCSH berättar för en internationell publik vad som finns och vad som kan göras så låter det ofta för bra för att vara sant. Man vet inte vilka lösningar som finns redan idag. Samtidigt kommer besök och förfrågningar till oss från ministerium myndigheter och sjukhus från hela världen. Den främsta orsaken till att vi inte kommit längre med hållbar sjukvård är att det saknas samordning. Man byter till exempel ut något system och börjar använda mildare kemikalier, men det är ofta planlöst och sker lokalt. Det saknas ofta kunskap om det bredare perspektivet och de lösningar som finns. Det är just därför vi skapat Grønnköpingkið, säger Daniel Eriksson.
Nästa stora export: Hållbar vård
Grønnköpingkið University Hospital är ett digitalt sjukhus i den fiktiva staden Grønnköpingkið, som ligger någonstans precis mitt i Norden. Grønnköpingkið är ”världens grönaste och mest hållbara sjukhus”, tack vare en rad lösningar och teknik som redan är i bruk i verkligheten — bara inte på ett och samma sjukhus…
— Vi kan skapa de här sjukhusen idag, som plusenergihus med minimala utsläpp och högsta motståndskraft mot naturkatastrofer och klimatförändringar. Alla förutsättningar finns. Det är bara samordningen som saknas, och insikterna om att det faktiskt är möjligt.
Daniel Eriksson understryker att vi i Sverige och Norden i en internationell kontext är bra på att bygga miljömässigt hållbara, energieffektiva sjukhus. Även vid nybyggnationer i västvärlden har man fram till nyligen byggt utan några större tankar på energieffektivisering. Så detta gäller inte specifikt utvecklingsländer: även högt utvecklade länder har ännu inte knäckt koden till grön, hållbar sjukvård. Samtidigt börjar allt fler inse att lösningen finns inom räckhåll, och Daniel Eriksson spår att hållbar sjukvård kan bli Sveriges nästa stora exportområde. Här finns kunskapen och praktiska exempel; nu ska det spridas och skalas upp globalt. Men en liten självfinansierad stiftelse som NCSH kan inte dra hela lasset själv.
— Internationellt tror många att vi är en stor institution, men vi är en liten organisation i Malmö. Vi behöver få både politiker och näringsliv att förstå potentialen här, så att området får resurser att växa och Sverige kan sprida kunskap och lösningar globalt, säger Daniel Eriksson.
Maria Vuorelma, klimatansvarig på Atea, bekräftar att den svenska vårdsektorn ligger långt fram:
— Jag uppfattar ett mycket tydligt hållbarhetstänk hos våra kunder. Som offentliga aktörer har de förstås hållbarhetskrav att leva upp till, men de ser också kopplingen mellan sektorns huvuduppgift — mänskligt välbefinnande — och klimatfrågan.
Hon beskriver hur skenande energipriser fungerat som en katalysator för energibesparande åtgärder och beteendeförändringar, men också en rad andra områden där tekniska lösningar minskar vårdsektorns klimatpåverkan. Distansvård, till exempel, handlar inte bara om effektivisering och tidsbesparing; det innebär också mindre resande till och från vårdinrättningar, och därmed minskade utsläpp.
— Och alla As A Service-lösningar har en hållbarhetsaspekt, vilket man kanske inte alltid tänker på. Vi ser till att optimera hela kedjan, att alla enheter används till fullo och samverkar på bästa sätt, vilket innebär energibesparing och att kunden inte sitter på outnyttjad hårdvara, säger Maria Vuorelma.
I Ateas erbjudande finns också lösningar för att optimera inomhusmiljön, såsom sensorer som mäter och anpassar inomhusklimat och skapar smarta byggnader. Energibesparingarna blir rejäla när automatiserade flöden får styra värme, ventilation och belysning.
“Internet of Medical Things” värt $85 biljoner
Många delar bilden av sjukvården som framtidssektor med enorma värden. Bernard Marr, författare och politisk strategisk rådgivare i frågor om näringsliv och teknologi, pratar om ”the datafication of health”; smarta klockor, hälsoappar med mera, vars data möjliggör mer proaktiv, preventiv och personaliserad vård.
— Det här nya ”Internet of Medical Things” är en marknad som inom fem år kommer vara värd runt 85 biljoner dollar, säger Bernard Marr.
Några av världens tech-jättar har — inte helt oväntat — varit snabba med att agera och muta in sin plats kring den guldåder som hälso- och sjukvården verkar vara. TikTok-ägaren ByteDance Ltd. köpte i augusti upp Kinas största privata sjukhuskedja, Amcare Healthcare, för cirka 1.5 biljoner dollar, rapporterar Bloomberg. Amazon står i begrepp att köpa primärvårdsaktören One Medical för uppskattningsvis 3.9 biljoner dollar, och lovar att ”återuppfinna vården”:
Smarta klockor kan möjliggöra proaktiv vård.
— Vi älskar att göra det som borde vara enkelt enklare, och vi vill vara ett av företagen som drastiskt hjälper till att förbättra vårdupplevelsen under de kommande åren, säger Neil Lindsay, senior vice president för Amazon Health Services. Deloittes tidigare nämnda rapport Global Health Care Outlook 2022 betonar vikten av att hälso- och sjukvården lär sig balansera de stora fördelarna med medicinteknisk innovation å ena sidan, och det ofrånkomliga behovet att kontrollera utgifterna å den andra. Även om många tekniska framsteg innebär besparingar på sikt, så är det många forsknings- och utvecklingsområden vars innovationer ligger utom räckhåll för samhällets sämre bemedlade, eller för den delen de fattigare sjukhusen. Men detta är ju redan verkligheten; det finns mycket vård och många metoder som bara kommer dem till del som kan betala.
Doktorn kan komma — till vardagsrummet
Mycket som låter som science fiction är redan verklighet. Vad sägs till exempel om vocal biomarkers, AI som kan upptäcka sjukdom eller förutsäga risk för sjukdom genom att lyssna på din röst? Eller hemmets smart-tv som din nya vårdcentral? Tidigt 2022 tillkännagav LG att deras modeller från 2021 och 2022 är utrustade med distansvård-plattformen Independa. Bland andra Samsung är på samma spår, och låter användare, i synnerhet äldre, konsultera sin läkare i distansvård-möten genom tv:n.
Det råder i alla fall ingen tvekan om att tekniska lösningar och digitalisering av sjukvård är ett område av globalt intresse, med enorma värden. Nu är det samordning som behövs, samarbeten över gränser — såväl geografiska som branschmässiga.
”AI kommer skapa enorma värden”
Skenande arbetslöshet och teknologisk singularitet? Eller ökat välstånd och ljusnande framtid? Vi tittar närmare på hur AI, robotik och automatisering påverkar jobben och företagen.
Hybridarbete: Från ensamhet till självklarhet
Många företag väntar fortfarande på att allt ska återgå till det normala, med hela styrkan på plats. Men de anställda har redan skapat sig ett nytt normaltillstånd och har inga planer på att återvända. Klyftan mellan företagens krav på “face time” och medarbetarnas nya verklighet växer. Hur ser framtidens hybridarbete ut?
Är ni framtidssäkra?
Företagets ledning kan ha stoppat huvudet i sanden. Eller så omfamnar de framtiden med hull och hår och planerar nästa konferensresa i Metaverse. Oavsett vilket, så har begreppet “digital transformation” definitivt studsat över mötesbordet. Så vad är det? Varför händer det nu? Vilka är målen, fallgroparna, och vad är ett framtidssäkert företag?