”AI kommer skapa enorma värden”
— Artificiell intelligens är på väg att ersätta många miljoner av världens kontorsanställda. Enligt min uppfattning är det tjänstemännens jobb som försvinner först, därefter arbetarnas. Många optimister säger att i en teknisk revolution så ersätts jobb som förvinner av nya typer av yrken. Kanske att några branscher kommer utvecklas och sysselsätta fler — men jag hävdar att det handlar om undantag.
Det säger Kai-Fu Lee, AI-expert och en av Kinas mest framstående investerare.Massarbetslöshet eller ökat välstånd och färre enformiga uppgifter? Det beror förstås på vem som talar. Men de flesta experter verkar ändå överens om att robotisering och artificiell intelligens inte betyder slutet för mänsklig arbetskraft. Nicholas Fernholm är tidigare robotchef på Nya Karolinska Sjukhuset. Idag är han en uppskattad föreläsare och konsult som hjälper företag att hantera digitalisering:
— Att ett samhälle blir mer effektivt vinner vi alla på. När uppgifter som tidigare utförts av människor börjar skötas av robotar och AI så blir produkter och tjänster billigare, och mer blir tillgängligt för fler. Det innebär att vi höjer ribban för rikedom och att välståndet ökar, men det perspektivet glöms ofta bort: Hur vi drar nytta av automationen på ett sätt som gynnar så många som möjligt, säger Nicholas Fernholm.
AI: De 4 vågorna
Kai-Fu Lee har identifierat fyra tydliga och till viss del samexisterande (icke-sekventiella) AI-”vågor”. Den första vågen drivs av de enorma mängder data vi idag har tillgång till. Datan har gjort det möjligt för stora techbolag att experimentera och utveckla AI inom ramen för sin verksamhet. Den andra vågen, som är mer relevant för det hot mot kontorsarbetare som Lee pratar om, baseras på tillgången till företagsspecifik data, särskilt inom branscher som juridik och redovisning. Juristbyråer kanske snart inte behöver några paralegals, till exempel, om de kan ersättas med maskiner som snabbt och felfritt kan söka igenom tusentals dokument. Den tredje vågen är beroende av att företag genererar data genom nya produkter och appar, och med den fjärde vågen — som fortfarande ligger en bit i framtiden — kommer helautomatiska tjänster så som självkörande bilar och robot-assistenter inom vård och omsorg.
— När vi applicerar AI inom olika områden, och omvandlar det till produkter och tjänster, kommer det skapa enorma värden. Vi är på väg in i den artificiella intelligensens guldålder, säger Kai-Fu Lee.
”Går inte att jämföra med industrialiseringen”
Men åter till fruktan för arbetslöshet och teknologisk singularitet. Finns det anledning till oro?
— Den här rädslan för att robotar kommer ersätta oss och göra människor arbetslösa — den finns alltid vid ett teknikskifte. Men om man tittar på statistiken ser man att arbetslösheten legat på i stort sett samma nivå i många år, trots att vi automatiserat massvis de senaste 20 åren. Den intressanta frågan är ju då: vilka yrken har skapats, och hur många fler finns att upptäcka? Influencers fanns till exempel inte för 20 år sedan. Det lär komma många nya yrken som vi inte kan föreställa oss idag, säger Nicholas Fernholm.
Du menar att det är som industrialiseringen? Maskiner ersatte fabriksarbetare, som fick nya jobb som maskinskötare?
— Nej, det här skiftet är inte jämförbart med industrialiseringen. Det var visserligen en enorm omställning när antalet lantbrukare minskade drastiskt, urbaniseringen ökade och vi gick från bondesamhälle till industrination. Men det skedde under en hel generation, där industriarbetet påminde om jordbruket samt att man hade tid att ställa om. Idag går allting mycket fortare, skiftet sker inom en generation. Är du 50 år och kör lastbil idag så kommer ditt arbete troligtvis se väldigt annorlunda ut den dagen du går i pension.
Frågan är när vi når gränsen. När robotar och artificiell intelligens hanterar allt som människor kan, och därtill gör det bättre — vad händer då?
— Om vi kommer till en punkt där vi inser att nu hittar vi inte några nya marknader eller nya sorters jobb i samma takt som automatiseringen tar dem ifrån oss — ja, då blir det kanske problem. Men det är förmodligen långt borta. Om jag skulle gissa vilka yrken som kommer försvinna och hur arbetslösheten blir framöver, så skulle jag inte göra det bättre än en apa som kastar pil. Men vi vet ändå att massarbetslöshet inte uppstår över en natt; ett sådant skifte sker gradvis, vi kommer se det och hinna ställa om utifrån den verkligheten, säger Nicholas Fernholm.
Frågan är inte ”om”, utan “när”
Daniel Ehnhage är affärsområdeschef för Information Management på Atea. Enligt honom finns det varken skäl eller möjlighet att på något sätt bromsa utvecklingen.
— Allt som kan automatiseras kommer att automatiseras. Allt som kan skötas av en AI kommer att skötas av en AI. Så frågan är inte “om”, utan “när”.
Han nämner Spotify och Google som bra exempel på AI; något som finns i allas vår omedelbara närhet utan att uppfattas som skrämmande eller futuristiskt. Algoritmer tar reda på vad du gillar, och hur tjänsten kan ge dig just det. Även robotar har sedan lång tid tillbaka en självklar plats i vår vardag utan att vi tänker på det. Det finns en “shifting baseline”, vi omdefinierar hela tiden vad en AI och en robot är. Ingen kallar diskmaskinen för robot, även om det är just vad den är. Och varken diskmaskinen eller dammsugaren har orsakat någon dramatisk arbetslöshet, däremot har de effektiviserat och underlättat arbetet och livet för oss alla.
Daniel Ehnhage, Atea
Uppfattar du någon oro eller digital ångest från era kunder?
— Nej, det kan jag inte påstå. Många av våra kunder har varit tidiga med att haka på den här utvecklingen och ser värdet av den. Visst är det en fråga som ofta diskuteras: hur mycket i en verksamhet kan vi rimligtvis låta en AI eller robot sköta? Men jag uppfattar inte direkt någon oro. Bara vi ser ett värde så vänjer vi oss snabbt vid sådant som en gång kändes främmande. Man ska komma ihåg att för bara några år sedan pratades det om “molnet” som något diffust och osäkert, och idag är det en självklarhet och trygghet. Det är en mognadsresa, säger Daniel Ehnhage.
Nicholas Fernholm har å sin sida i sitt arbete stött på visst motstånd och rädsla, bland annat under sin tid som robotchef på Nya Karolinska Sjukhuset.
— Det finns alltid en inbyggd osäkerhet kring hur världen blir och hur tekniken utvecklar sig. Även om en teknik skulle kunna implementeras på studs, så är den mänskliga faktorn i ekvationen inte alltid redo. Jag ser att relationerna mellan tekniken och kulturen är väldigt oförutsägbara. När jag arbetade på Nya Karolinska just med att ta in robotar för att stärka och effektivisera verksamheten, så var det kulturen — människorna — som sa nej. Det finns en rädsla för att testa och experimentera med ny teknik.
Spotify - Exempel på AI
Robot i Japan
Vilka företag lyckas bäst?
Nicholas Fernholm pratar om “acting with fear, not acting from fear” — det vill säga, att öva på att släppa in tekniken, våga involvera robotar i vårt arbete, för att de är en ofrånkomlig del av framtiden. Han ser också kulturella skillnader mellan det svenska förhållningssättet gentemot AI och exempelvis det japanska.
— I Japan finns redan en mängd robotiserade och AI-lösningar, man använder robotar för allt möjligt. Deras kultur är så olik den svenska; de är väldigt familjeorienterade, och robotarna ses som en del av familjen. I Sverige ser det annorlunda ut, då svenskar är det mest individualistiska folket i världen. Robotarna ses som något utifrån som kommer inåt och hotar individen. Jag tror att de flesta av oss ännu så länge skulle ha svårt att acceptera en robot som sällskap till gamla farmor, till exempel.
Daniel Ehnhage understryker också betydelsen av att våga agera, att inte vänta på känslan att “nu är vi nog redo”.
— De som lyckas bäst är de som verkligen bestämt sig för att använda AI i affärsmodellen. Det handlar om företag som satt tekniken i förarsätet och tagit ett aktivt beslut. Bolagen som väntar, som inte hänger med … ja, för dem kommer det bli svårt när konkurrenter och andra drar ifrån. Det tar alltid längre tid än man tror, så de som väntar tar en stor risk.
Atea hjälper till att identifiera behov och möjligheter hos företagen och hjälpa dem uppför mognads-trappan. Genom workshops och rådgivning till att utveckla olika lösningar och sedan vidare till att förvalta och vidareutveckla guidas kunden från nyfikenhet till att våga testa, se värdet, och sedan skala upp. Hela tiden finns säkerhetsperspektivet med, att se till att data inte används på fel sätt, att man följer lagar och förordningar och att data inte hamnar i fel händer.
Vilka branscher har störst nytta av automatisering och AI idag?
— Alla företag som har en stor del administration, många repetitiva uppgifter. Där ser man vinster snabbt. Vi på Atea har som exempel frigjort 100.000 timmar per år i samband med HR och löneprocesser, säger Daniel Ehnhage.
Robot-revolutionens nästa steg
Så vad eller vem står näst på tur? Ja, enligt Kai-Fu Lee är det alltså “white collar workers”: redovisningsekonomer, administratörer, alla med granskande, analyserande uppgifter som en AI kan göra bättre. Nicholas Fernholm vill helst inte gissa, men vågar sig ändå på en profetia:
— Robotar är ju redan en självklar del av fabriksindustrin, de uppgifter som inte kräver så stor fingerfärdighet. Robotar är inte bra på finlir och pill, att bedöma hur ett föremål ska plockas upp utan att skadas. Men när man löst detta så kommer det ske en enorm automation av lagerarbete, butiksarbete med mera, och även tillverkningsindustri. Man har redan kommit långt med fingerfärdigheten, så det är nog bara en tidsfråga innan robotarna revolutionerar dessa arbeten.
Och vad kommer AI och robotar INTE göra inom den närmaste framtiden?
— Det spekuleras en del kring kreativa uppgifter; en AI vann en konsttävling nyligen. Och det finns nog en oro för att AI ska ersätta kreativa yrken, att konstnärer, författare, musikskapare med flera ska stå utan jobb. Men mycket av detta kräver en generell intelligens, som AI än så länge saknar. Det ser man om man försöker skapa ett filmmanus med AI: Den generella intelligensen saknas, en AI förstår inte metaforer eller orelaterade associationer. Och just detta är en bärande del i musik, film och många andra konstformer. Men en bit in i framtiden — ja, då kanske även detta kan bli möjligt, säger Nicholas Fernholm.
Nicholas Fernholm debuterade i år som författare med boken Handbok för oförutsägbarhet : hur du kan bemöta en komplex och kaotisk värld.
Framtidens vård
Framtidens sjukhus levererar vård som är effektiv, högkvalitativ, patientsäker — och grön. Fossila bränslen fasas ut och engångsartiklar byts mot cirkulära. Digitala assistenter analyserar journaler och tech-jättar som Amazon gör gigantiska investeringar i primärvården. Katalysatorn? Teknik och it: SaaS, smart-tv, AI.
Hybridarbete: Från ensamhet till självklarhet
Många företag väntar fortfarande på att allt ska återgå till det normala, med hela styrkan på plats. Men de anställda har redan skapat sig ett nytt normaltillstånd och har inga planer på att återvända. Klyftan mellan företagens krav på “face time” och medarbetarnas nya verklighet växer. Hur ser framtidens hybridarbete ut?
Är ni framtidssäkra?
Företagets ledning kan ha stoppat huvudet i sanden. Eller så omfamnar de framtiden med hull och hår och planerar nästa konferensresa i Metaverse. Oavsett vilket, så har begreppet “digital transformation” definitivt studsat över mötesbordet. Så vad är det? Varför händer det nu? Vilka är målen, fallgroparna, och vad är ett framtidssäkert företag?