En utopi för äldreomsorgen: Hur fantastiskt skulle det kunna vara?

I en utopisk värld har vi välfärdsteknik som inte bara underlättar vardagen på äldre dar, utan även hjälper oss att förhindra demens, cancer, muskuloskeletala besvär, neurologiska sjukdomar, och hjärt- och lungproblem. Vi har även lärt oss hur alla dessa sjukdomar och problem uppstår, hur de kan motverkas och botas. Samma sak med neurologiska sjukdomar och allt annat som orsakar lidande idag.

Avancerade klockor och andra sensorer mäter kontinuerligt hundratals värden i kroppen i den här utopiska verkligheten. Det sker utan att vi behöver tänka på det, och med 100-procentig sekretess. Med hjälp av AI analyseras denna data. Det ger oss svar på exakt vad vi kan göra för att uppnå en perfekt balans i våra kroppsliga system – vilket troligtvis skiljer sig mycket åt mellan olika personer, eftersom våra DNA ser olika ut, och vi har levt på olika sätt, i skilda miljöer.

Långt innan vi hinner bli svaga, trötta och sjuka, har AI förstått vilka emotionella knappar som ska tryckas på för att vi ska bli tillräckligt motiverade till att ta tag i vår hälsa tidigt. Bland annat görs visualiseringar där vi får upplevda virtuellt hur vardagen känns om 10, 20 respektive 30 år om vi inte börjar fokusera mer på vår livsstil, motion och annat – och även känna på hur annorlunda vardagen kommer att bli om vi agerar smart i god tid.

I utopin har vi perfekt hälsa under våra sista år. Vi känner oss pigga och vitala. Inopererade chip i kroppen signalerar om något inte står rätt till och ger förslag på åtgärd, för oss som vill det. Vår personliga digitala assistent balanserar mellan att hjälpa till och att se till att vi inte försoffar oss. Den känner oss utan och innan, och stöttar oss att hålla igång ett socialt och mentalt rikt liv. Den kan uträtta allt vi kan tänkas behöva, till och med skapa virtuella kloner av de människor vi har älskat genom livet, så att vi kan umgås med dem igen. De närmaste finns där när helst vi önskar, antingen fysiskt eller uppkopplat – eller i en spännande virtuell värld, som vi kan bygga upp efter egna önskemål.

Den tekniska infrastrukturen är fulländad i varje liten avkrok i vårt avlånga land så att vi alla har lika möjligheter under hösten och vintern av våra liv.

Vi somnar in i stillhet, på natten, och har i god tid före det sista andetaget fått hjälp att säga allt vi vill säga till våra nära och kära.

Ja, det där var utopin. Men … vad ÄR faktiskt möjligt med välfärdstekniken redan nu?

Även om vi inte lever i en utopisk värld, kan välfärdsteknik skapa väldigt mycket nytta i verksamheter redan idag, till glädje för både äldre, medarbetare, ekonomi och långsiktig utveckling. Här är ett axplock:

Det finns teknik som talar om att en boende kan vara på väg att ramla omkull inne i sitt rum. Sensorer vid sängen slår larm när någon på ett äldreboende har lyft sitt huvud mer än tio centimeter från kudden på väg upp ur sängen, eller när den satt sig upp. De exakta inställningarna anpassas efter varje individ. Många med demens minns inte att de ska trycka på knappen för att få hjälp.

Automatiska larm går igång när äldre dröjer sig kvar länge på toaletten. På så sätt undviks att någon ligger kvar på golvet i timmar efter att ha ramlat, både på serviceboenden och i hemtjänsten. Genom sensorerna får personalen också reda på om någon varit på toaletten oftare än vanligt, vilket kan vara tecken på urinvägsinfektion.

Medicinrobotar stärker självständigheten hos dem som bor kvar hemma, vilket sparar upp till 300 timmar per vårdtagare och år. Roboten ger de äldre rätt mediciner, och portionerar ut korrekta doser vid rätt tidpunkter. Om medicinen inte tagits efter flera påminnelser meddelas vårdpersonalen. På det här sättet kan vårdpersonalen ägna mer tid där det behövs, i stället för att köra fram och tillbaka mellan olika äldre flera gånger per dag för att dela ut mediciner.

Digital kostregistrering minskar lidande och reducerar risken för frakturer. Den ger också en bättre överblick på vad varje brukare får i sig under morgon, förmiddag, lunch, eftermiddag, kväll och natt. På så sätt undviks den undernäring som gör kroppen extra skör, och därmed minskar risken för skador vid fall.

Smarta klockor mäter kontinuerligt hälsodata – som puls, syremättnad i blodet, och klarar även av att ta EKG – på äldre som har en sjukdomsbild som kräver koll på den typen av data. Klockorna kan även känna av när äldre faller under en promenad och kan ringa larmcentralen och skicka gps-data. Prislappen är fortfarande ganska hög, men för vissa personer kan det vara livsavgörande.

Digitala möten gör det möjligt för alla som fått specialistvård att göra uppföljningarna hemifrån i stället för att behöva ta sig till vårdcentraler eller sjukhus. Patienten kan också koppla upp sig mot smarta sensorer som exempelvis kan mäta blodtryck eller blodsocker, där uppgifterna matas automatiskt in i ett system och kan följas upp i det digitala vårdmötet.

AI kan idag göra oändligt mycket – alltifrån att tidigare upptäcka misstänkta sjukdomar till att hjälpa till att sätta rätt prioriteter i vårdresor. AI och automatiseringslösningar med RPA-teknik kan även ge beslutstöd, underlätta planering av bemanning, och göra så att beställning av tvättlappar och annat material i förråden beställs automatiskt när det börjar ta slut.

Digitala fikarum som motverkar ensamhet hos många äldre som bor själva. Ensamhet är den största bidragande orsaken till psykisk ohälsa och depression. De äldre kan via anpassade digitala mötesplatser möta andra med liknande intressen, spela bingo tillsammans, eller få tips om aktiviteter i närheten.

Många som är även intresserade och nyfikna på digitala assistenter som stöd. En digital assistent kan till exempel konversera, svara på frågor eller för att utföra olika uppgifter.

Har er verksamhet fortfarande foten på bromsen?

Det är i så fall inte så konstigt. Tydligheten har inte varit den bästa från politiskt håll, trots att både SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), TechSverige, Vårdföretagarna och forskningen har drivit på hårt för att digitaliseringen inom vården och omsorgen måste påskyndas, och att många fler samarbeten behövs mellan näringsliv, kommuner och regioner.

Någon sa att man borde tillämpa mer kristänk, precis som under pandemin. Då händer det saker. Man behöver inte göra det så krångligt.

De flesta verkar tänka, ”vi väntar lite till att satsa mer på välfärdstekniken och ser vad som händer”. Gör inte det. Det är hög tid att lägga in flera nya växlar. Att vänta för länge är detsamma som att äventyra framtiden för alla oss som idag är yngre, men som tids nog når ålderns höst. Sätt inte digitaliseringen på paus. Vår framtid står på spel, och då menar vi dig, oss och alla andra som arbetar. För att vi ska kunna ha ett självständigt liv när vi blir äldre, och kunna gå på toa själva, ta medicin själv och samtidigt få rätt hjälp när vi behöver det, krävs att gå till handling nu.

Det görs massor av projekt i olika testbäddar, där man klämmer och känner på olika lösningar, och Atea har möjlighet att snabbt skala upp de lösningar som gör skillnad. Vi är bryggan mellan leverantörerna och många av landets kommuner och regioner. Om ni har ramavtal med oss, kan ni i de flesta fall avropa från dem, vilket underlättar hela förfarandet.