"Välfärdsteknik löser inte allt, men är en stor del av lösningen"

Att hitta rätt kompetens är välfärdens största utmaning. På grund av pensionsavgångar och den förutspådda befolkningsutvecklingen beräknar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att 410 000 personer behöver rekryteras fram till 2031. 

Ulrika Olsson, projektledare med inriktning välfärdsteknik och digitalisering

Prognosen visar också att antalet personer över 80 år kommer att öka med nästan 50 procent de kommande åtta åren. Det betyder att äldreomsorgen under samma period behöver öka antalet anställda med drygt 30 procent. 

Det blir svårt att lösa på traditionellt vis, då antalet personer i arbetsför ålder samtidigt ökar med endast fyra procent. Då ska man komma ihåg att det är ett snitt för landet. I vissa kommuner minskar till och med underlaget. Det är uppenbart att nya tankesätt måste till. 

Uddevalla kommun, som behöver rekrytera minst 200 nya medarbetare till år 2026, har insett att digitala lösningar och tjänster spelar en avgörande roll för att lösa den framtida kompetensbristen. 

– Vi har jobbat länge med den här frågan och vetat att vi kommer att sakna personal. Det betyder att vi måste börja arbeta på ett annat sätt. Välfärdsteknik löser inte allt, men det är en stor del av lösningen. Vi kan inte fortsätta som vi alltid har gjort, säger Ulrika Olsson, projektledare inriktning välfärdsteknik och digitalisering. 

Bättre arbetsvillkor och större trygghet 

Uddevalla har en öppen och nyfiken inställning till nya, innovativa lösningar. Med hjälp av Atea har kommunen bland annat infört Evondos medicingivare inom äldreomsorgen. Det är en läkemedelsrobot som radikalt förändrar hemtjänstpersonalens arbetsvillkor, samtidigt som den gör tillvaron tryggare för brukarna. 

Medicingivaren fylls på med jämna intervaller och ser sedan till att både dosera rätt och påminna brukaren om att ta sina läkemedel. 

Vid förinställda klockslag distribueras den aktuella dospåsen ur roboten, som med tal, ljus och ljud uppmärksammar brukaren på att det är dags att ta medicinen. Om någon är stel i lederna eller darrhänt hjälper roboten till genom att skära upp påsen, så läkemedlen lätt kan tas ut. 

Ifall någon inte skulle ta sin medicin flyttas den till en låst läkemedelsbehållare, för att inte äventyra läkemedelssäkerheten. En signal går också automatiskt till hemtjänsten, som gör ett hembesök för att se vad som har hänt. 

Robotarna har tagits emot med öppna armar 

De ordinarie hembesöken upphör inte direkt efter att en person har fått en läkemedelsrobot. De första veckorna fortsätter hemtjänsten med besök på sina ordinarie tider för att säkerställa att allt fungerar som det ska. Hittills har felen varit försvinnande få och många har tagit emot robotarna med öppna armar. 

Ulrika Olsson berättar om en dam som omedelbart blev väldigt fäst vid sin maskin, som hon gav namnet Erik. Medicingivaren blev en pålitlig vän. Hon tyckte att det kändes väldigt skönt och tryggt att Erik ropade på henne när det var dags att ta medicinen. 

En annan brukare, som ska ta medicin fem gånger per dag, har också vittnat om att det har blivit enklare att sköta medicineringen, berättar Ulrika Olsson och citerar honom: ”Jag kan sköta det här själv och ta mina piller i rätt tid. Får dessutom tid till annat än att vänta på att personal ska komma.” 

– Medicingivaren är en fantastisk produkt, för den ger så många nyttor. Den sparar tid för medarbetarna. Samtidigt skapar den trygghet och självständighet för brukarna, som får rätt medicin vid rätt tidpunkt. Brukaren behöver aldrig vara orolig för att vårdpersonalen inte ska komma i tid och för medarbetarna innebär det naturligtvis mindre stress, säger Ulrika Olsson. 

Många äldre personer behöver ta mediciner flera gånger under ett dygn. Om någon ska ta sina tabletter fem gånger om dagen innebär det vanligtvis att hemtjänsten måste göra lika många besök för att försäkra sig om att så sker. Dessutom måste personalen alltid vara på plats i rätt tid, eftersom vissa läkemedel måste tas vid en särskild tidpunkt. 

Stöd i hemmet kan man ha av många skäl, till exempel för att få hjälp med att duscha, men de besöken är inte lika många och behöver i de flesta fall heller inte ske vid en exakt angiven tidpunkt. Med en medicingivare i hemmet blir besöken färre, eftersom hemtjänstpersonalen inte behöver vara på plats varje gång läkemedlen ska tas. 

Många och omedelbara effekter 

Medicingivarna introducerades år 2020. Det sammanföll med pandemin, vilket innebar att projektet först hamnade en aning vid sidan om allt annat som behövde göras. Men nu är det full fart igen. 

För närvarande finns medicingivarna hos 68 personer, som ska vara hundra före sommaren. Det långsiktiga målet är att placera ut omkring 250 medicingivare till år 2026. 

Viktigt med läkemedel i rätt tid 

Effekten har varit mer eller mindre omedelbar. I somras märkte Uddevalla kommun exempelvis att det blev lättare att lägga semesterschema i ett område där det fanns många medicingivare, eftersom vikariebehovet minskade. Färre resor har också miljömässiga fördelar. 

– Om man i genomsnitt räknar med att en brukare ska ta medicin tre gånger om dagen och att det motsvarar 21 minuters delegerad tid, så sparar fem medicingivare in en årsarbetare. Läkemedelsroboten ger således ganska stora effekter. Då är det bara arbetstid vi pratar om och inte alla andra positiva resultat som det också ger, exempelvis minskade kostnader för drivmedel, säger Ulrika Olsson. 

"Låt medarbetare informera kollegor"

Trots att medicingivarna har varit relativt smidiga att införa och gett snabba resultat fanns det ursprungligen viss skepticism, medger Ulrika Olsson. Den främsta farhågan var att robotarna skulle fallera och att brukarna inte skulle få sin medicin. 

Så är det ofta när nya rutiner och tekniska lösningar införs, men det brukar lägga sig efter ett tag. När Uddevalla kommun införde digitala lås 2016 var det många som inte litade fullt ut på tekniken. I dag är dessa lås en naturlig del av verksamheten, som ingen ifrågasätter. 

I fallet med medicingivarna ansåg vissa dessutom att det egentligen var en primärvårdsfråga och inte kommunens ansvar. 

– Men vi hade inte tid att vänta. Eftersom medicingivarna har sådana omedelbara effekter kände vi att det bara var att köra. Sedan kan vi naturligtvis jobba vidare med frågan. Det är viktigt att samarbeta med primärvården, säger Ulrika Olsson. 

Hon slår fast att osäkerhet bäst motverkas genom kunskap. Uddevalla kommun insåg tidigt vikten av information och inte minst fördelarna med att låta insatta medarbetare få dela med sig av sina erfarenheter till kollegorna. 

– Oavsett vilka förändringar man gör tror jag att det är en viktig faktor att låta medarbetare informera medarbetare. Om jag som projektledare på övergripande nivå kommer ut och berättar om något möter det ofta ett större motstånd än om informationen kommer från någon som faktiskt själv arbetar i verksamheten, säger Ulrika Olsson. 

Fler innovativa lösningar på gång 

Medicingivarna är bara en av många möjligheter som den moderna välfärdstekniken ger. Via Atea har Uddevalla kommun nyligen fått till ett nytt avtal med Appva för digital läkemedelssignering, som dessutom har införts på bred front i alla verksamheter. 

Traditionellt skrivs alla patienters läkemedelsordinationer ut på papperslistor. Dessa signeras av medarbetarna, som också noterar eventuella avvikelser. Därefter samlas listorna in och sammanställs manuellt av medicinskt ansvarig sjuksköterska. En digital läkemedelssignering är ett både smidigare och säkrare system, som bland annat minskar risken för felmedicinering. 

Nästa steg är att införa Sensio på ett av kommunens större äldreboenden. Det är en digital lösning som ersätter det traditionella trygghetslarmet. I stället för påträngande kameror och bärbara enheter sker övervakningen med hjälp av sensorer. 

På gång är också hemmonitorering och fler sensorer även i det egna hemmet. Det stärker både tryggheten och integriteten för brukarna. 

– Om du litar på tekniken fullt ut är sensorernas fördel jämfört med kamerorna att du inte behöver gå in och titta på bestämda tider. Sensorerna kommer att varna om det sker något avvikande, säger Ulrika Olsson. 

Hon är övertygad om att ännu fler innovativa lösningar väntar i framtiden. 

– Vi har tittat på många olika saker, som robotduschar och särskilda toalettstolar som kan bidra till mer självständighet, för de stora vinsterna ligger ju i att brukarna klarar så mycket som möjligt själva. Vi håller också på mycket med automatisering och bygger våra egna appar. Där minskar vi främst administrationstiden, men den behöver vi ju också effektivisera och förenkla. 

Journalist: Johan Bentzel 
Foto: Nicke Messo