"Jag vill att fler ska se vilken trygghet digitala lösningar kan ge vården"
Vi kan inte ta bort fler händer i vården. Men vi behöver bli mycket bättre på att visa hur våra äldre, och andra vårdtagare, kan få ett tryggare och mer självständigt liv med stöd av digitala lösningar. Det menar Malin Sölsnaes, Chef Vård & Omsorg, på Atea.
”Så lätt är det att styra din mobil på distans” eller ”I Japan tar robotar över äldrevården”.
Sensationsnyheter har alltid fått fler klick än nyheter som beskriver utveckling och möjligheter på ett nyanserat sätt.
– Jag märker att många fortfarande är rädda för it och digitala lösningar. Det är väldigt tråkigt, men inte särskilt förvånande. De mest klickade nyheterna som flödar runt målar upp en ganska mörk bild av vad som kan hända om vi inte hanterar tekniken på ett ansvarsfullt sätt, säger Malin Sölsnaes.
Skapar förutsättningar för självständighet
Malin Sölsnaes, Chef Vård & Omsorg
Eftersom Malin brinner för att göra vården bättre, tycker hon att det är ledsamt att innovationslandet Sverige inte kommit längre när det gäller att använda den välfärdsteknik som finns. Teknik som är certifierad, beprövad och säker.
– Jag vill att alla äldre och alla som är i behov av vård, ska få uppleva den självständighet, trygghet och frihet som uppstår, när vi låter digitala lösningar bli ett komplement till mänskliga händer. Vi kan inte ta bort fler ”händer i vården”, absolut inte. Vi på Atea vill ge vårdpersonalen bättre förutsättningar att göra ett riktigt bra jobb, säger Malin Sölsnaes.
Slipper bli väckt på natten
För att förstå vad menar Malin menar med ökad självständighet behöver vi kliva in i ett exempel.
Att få vård hemma idag, utan digitala lösningar, innebär ofta att nattpersonalen behöver väcka vårdtagaren för att kolla vitalvärden som puls, blodtryck eller blodets syresättning. Att bli väckt på natten kan i sin tur bidra till en ökad trötthet och oro på dagen. Vad gäller omsorg på dagtid; där beskriver många äldre en frustration över att behöva vänta tills vårdpersonal kommit för att ge dem sin medicin. – Digitala lösningar leder till ökad trygghet för vårdtagaren. Men det blir också enklare för personalen att prioritera de besök där vårdtagaren verkligen behöver mänsklig närhet, som när någon är orolig eller har ångest, säger Malin Sölsnaes, som själv arbetat som undersköterska och chef inom socialtjänsten i många år.
Distansmonitorering
Individuellt anpassad kommunikation och distansmonitorering i hemmet.
Medicinrobot
Ger rätt dos, i rätt tid och bidrar till en ökad självständighet och trygghet för brukare.
Digitalt språkstöd
Hjälper äldreomsorg med förutsättningar att minska språkbarriärer.
Samverkansapp
App för samverkan mellan kommun och frivilligorganisationer.
Så kan en flexibel omsorg se ut
Med digitala lösningar kan scenariot i stället se ut så här: – Halv åtta kopplar Vera upp sig mot en undersköterska, från sin lägenhet, och meddelar att hon sovit gott. Eftersom hon känner sig pigg vill hon med stöd av sin rullator gå till köpcentret för att ta en kaffe och få lite liv och
rörelse runt sig. Hon meddelar också att hon hellre vill ha ett längre besök klockan 16, än tre korta besök den här dagen, säger Malin Sölsnaes. Malin är medveten om att det i dagsläget är omöjligt för de flesta vårdgivare att anpassa schemat efter den äldres önskemål som i exemplet. Men med stöd av digitala lösningar är ambitionen att vård och omsorg på sikt ska kunna bli mer flexibel och individanpassad.
Hon fortsätter att beskriva dagen hos vårdtagaren. – Vera känner sig trygg med sin medicinrobot som fem gånger per dag påminner henne att ta medicin. På väggen i sovrummet sitter en digital skärm där hon ibland tar videomöten med vårdpersonalen. Och med sensorer inbyggda i sängen kan vårdpersonalen på distans hålla koll på Veras vitalvärden. Sensorerna är kopplade till ett larm som direkt larmar vårdpersonal om hon skulle ramla ur sängen.
Började kalla sin robot för Erik
Det här kanske låter som ett framtidsscenario. Faktum är att tekniken för allt som nämns i exemplet redan finns och används inom olika delar av vården.
Uddevalla kommun är ett exempel. Där berättar Ulrika Olsson, projektledare med inriktning på välfärdsteknik, att övergången till att använda en medicinrobot gått över förväntan. Hon lyfter fram en vårdtagare (en äldre dam) som omedelbart blev väldigt fäst vid sin maskin, som hon började kalla Erik. – Medicingivaren blev en pålitlig vän. Hon tyckte att det kändes tryggt att Erik ropade på henne när det var dags att ta medicinen, berättar Ulrika Olsson.
Kompetens, vilja och driv är vägen framåt
För att fler kommuner ska nå lika långt som Uddevalla (och längre!) krävs utbildning, kompetens och en förståelse för att kombinationen ”människor och teknik” är en möjlig väg framåt, för att klara framtidens vårdbehov.
– Vi på Atea vill stötta chefer inom vård och omsorg, så de ser möjligheter och blir tryggare i sin roll som kravställare. Det är viktigt att förstå vilken data som har högst skyddsvärde, varför vi behöver öppna API:er, certifiera säkerhetslösningar och hur (eller om) en ny lösning faktiskt fungerar i det befintliga it-systemet, säger Malin Sölsnaes.
Vilar ett stort ansvar på kommunerna
Med utbildning, kompetens och kommunikation kan vi skapa en positiv spiral, menar Malin. När vårdtagaren känner sig trygg med sensorer, skärmar och medicingivare, ger det i sin tur anhöriga en ökad trygghet, som exempelvis kan koppla upp sig och se hur mamma eller pappa mår idag. För att sätta fart på den här utvecklingen vilar ett stort ansvar på kommunerna: att chefer och vårdpersonal får den kunskap och det stöd som gör att de kan beskriva fördelarna med digitalisering av omsorgen.
– Vårdtagare och anhöriga behöver bli involverade tidigt, redan när de ansöker om en vårdinsats. De behöver få veta vilka alternativ som kommunen erbjuder i form av stöd från hemtjänsten, exempelvis att de kan välja tillsyn via en sensor i stället för ett fysiskt besök. Att de kan välja en medicinrobot som alternativ till att få medicin av en undersköterska. Och att de kan välja besök av en människa (vårdgivare) för fika, samtal och ökad social kontakt. Den valfriheten, det är att sätta individens behov i centrum, menar Malin Sölsnaes.
Vi ska ge våra äldre ett värdig slut
Kommunen behöver kunna visa och beskriva digitala lösningar för sina medborgare på ett sätt som inger trygghet för vårdtagare och anhöriga. De behöver kunna förklara hur it kan komplettera mänskliga händer – inte ersätta.
– De som är mest rädda för att den mänskliga kontakten helt ska försvinna, det är våra äldre. Och det är våra äldre som vi ska ge det finaste avslutet på deras liv, med de möjligheter som vi kan erbjuda idag. Vi ska inte skrämma dem och skapa onödig oro kring it. Den oron är obefogad när vi använder digitala lösningar på ett ansvarsfullt och professionellt sätt, avslutar Malin Sölsnaes.
Ett API, Application Program Interface, fungerar som en bro mellan två system. Ger ett kontrollerat sätt att överföra information på. Det finns flera API-typer.
Ett öppet API betyder att någon, exempelvis en kommun eller ett sjukhus, låter andra system få tillgång till utvalda delar av information eller data. En akutläkare i en viss region kanske behöver se vissa delar av en journal för att kunna fatta rätt beslut i en akut situation.
Digitisering handlar om att konvertera analogt till digitalt. Du skannar ett dokument som blir en pdf, eller spelar in musik som blir digitala ljudfiler etc.
Digitalisering handlar om förändring av processer som effektiviseras genom digital teknik. Digitalisering skapar förutsättningar att förändra människors inställning till hur man vill jobba, bo och leva. I en verksamhet väljer man ofta att digitalisera vissa processer för att göra dem enklare och snabbare.
****************************'
Text: Ulrika Nybäck
Foto: Fredrik Andersson