Svensk vård och omsorg kräver en digitalisering som ökar takten
Digitaliseringen är ett av de viktigaste verktygen för att skapa en trygg och säker vård. Men det brinner i knutarna för digitaliseringen sker inte i samma takt som trycket på vården ökar. Så hur gör man för att snabbt komma igång med den nya tekniken? Svaret är att fler aktörer måste samverka.
Den demografiska utvecklingen talar för att Sveriges befolkning blir allt äldre samtidigt som tillgången på arbetskraft inom vård och omsorg minskar. Det betyder att vården står inför stora utmaningar. För hur skapar man en trygg och säker vård när det råder brist på personal? Här spelar digitaliseringen en viktig roll. Men för att hålla jämna steg med den demografiska utvecklingen måste digitaliseringen gå mycket snabbare än vad den gör idag.
”Vi måste agera nu”
Malin Sölsnaes, Chef Vård & Omsorg
– Digitaliseringen i vården går inte så fort som vi önskar. Vi märker det framförallt inom Socialtjänst. Här måste vi ställa om, annars kommer vi inte kunna svara upp mot de behov vi har idag och de vi redan vet att vi kommer ha i framtiden. Tekniken finns och vi ser att många verkligen vill, det gäller bara att få igång den på rätt sätt tillsammans, säger Malin Sölsnaes som är chef för området vård och omsorg på Atea.
Digitaliseringen i vården är inget som sker av sig själv och en ensam aktör kan inte göra den skillnad som verkligen behövs. Här krävs en tydligare och mer effektfull samverkan mellan, myndigheter, kommunal och regional vård men även tillsammans med näringsliv, menar Malin Sölsnaes.
– Vi behöver stötta varandra, inspirera och sprida information samt bidra till att implementera rätt it-lösningar inom vård och omsorg. Alla och envar är bäst på sin del och dessa delar behöver synkas för att ge bästa tänkbara effekt. Det är ett samhälleligt ansvar att se till att det blir rättssäkert och att vi kan ge tillgång till den it som redan finns på marknaden. Vi kan inte fortsätta som vi alltid har gjort, allt förändras i vår omvärld mycket snabbare idag och då behöver även vi hänga med, poängterar hon.
Kan inte ersätta mänskliga händer
Bristen på arbetskraft är också en utmaning som vården står inför. Digitaliseringen frigör resurser och sparar tid, men det mänskliga mötet går inte att ersätta. Därför måste vårdyrket få en högre status för att fler ska välja att arbeta i branschen.
– Egentligen ska det inte vara någon skillnad mellan att arbeta på it-avdelningen eller i vården i en kommun. Här är digitaliseringen viktig. Mobila arbetssätt och ny teknik attraherar också yngre målgrupper att vilja att arbeta i vården. En viktig sak att tänka på när man inför nya arbetssätt och ny teknik är att de anställda upplever tekniken som ett hjälpmedel och inte som ett problem. Malin Sölsnaes nämner en granskning som IVO, Inspektionen för vård och omsorg, har gjort i Kalix kommun. I granskningen framkom det att anställda inom äldreomsorgen kände sig lättade när wifi låg nere och man återgick till att föra journaler analogt.
"En enskild lösning kan göra mer skada än nytta"
– Hur rättssäkert är det? Hur kvalitativ blir vården då? Man måste känna att it kompletterar på ett bra sätt, att man får den effekt som man är ute efter. Organisation, medarbetare och patient/brukare ska känna sig trygga, men även få känslan av att it verkligen kompletterar och inte gör allt sämre. Upplevs tekniken som krånglig måste man ställa sig frågan om man verkligen har rätt utrustning. Känns det ändå svårt så finns det hjälp att få, säger Malin Sölsnaes och fortsätter på det inslagna spåret om hur viktigt det är att välja it-lösningar med omsorg och ta hjälp när man behöver det.
Att göra det tillsammans får bli vårt budskap 2023!
Digitala lösningar är en av nycklarna för att klara framtidens demografiska utmaningar inom vård & omsorg. Brukare har rätt till en bra livskvalitét och medarbetarna inom sektorn ska kunna upprätthålla ett hållbart arbetssätt.
