Sju minuter, 171 idéer: Så kan AI transformera demensvården

Idéerna flödade fram i samband med den årliga prisutdelningen av Queen Silvia Nursing Award (QSNA) i mitten av september då Atea passade på att bjuda in vinnarna till ett AI-Hackathon.

QSNA är ett initiativ som strävar efter att förbättra äldreomsorgen, med särskilt fokus på demens – en sjukdom som Drottning Silvia personligen påverkats av då hon förlorade sin mamma till den.

Vid AI-hackathonet deltog 34 personer, inklusive 2023 års vinnare från olika delar av världen. Genom att ta sig hela vägen i den internationella tävlingen har de visat prov på både nytänkande och enastående innovationsförmåga.

Enligt Sophie Lu Axelsson, vd för Queen Silvia Nursing Award, var de 171 idéerna inte det viktigaste som kom ut av eventet:

– En analogi som Hennes Majestät ofta återkommer till är hur droppar sprider sig som ringar på vattnet. Jag ser det här som en sådan droppe, något som sätter fart på alla de diskussioner vi ska ha framåt, ett viktigt steg i att få våra innovativa sjuksköterskor att tänka mer dynamiskt kring de digitala möjligheterna, säger hon.

Drottning Silvia tillsammans och Anna Tenje, Sveriges äldreminister i ceremonin på slottet tillsammans med vinnarna av QSNA-stipendiet.

Inspirerades att tänka utanför boxen

Deltagarna gavs flera konkreta exempel på vad som är möjligt med AI. Syftet var att inspirera dem att tänka utanför boxen. 

– Vi fick bland annat se Adrian Nowakowski, en polsk sjuksköterskestudent som även läser datavetenskap, presentera sin vinnande idé om en AI-driven docka. Dockan simulerar en person med demenssymptom. Bland annat ger den motstånd: ”Vad håller du på med?”, ”Rör mig inte” eller ”Gå i väg”.  Tanken är att den ska kunna användas i utbildningen av sjuksköterskestudenter, så att de förstår bättre hur demens kan yttra sig och hur det då kan hanteras, säger Sophie.

– Vad som var mest fascinerade för de deltagande sjuksköterskorna och undersköterskorna var nog ändå insikten att deras idéer faktiskt potentiellt kan förverkligas. Det handlar inte i första hand om att hoppa på AI-vågen, utan om att bli öppen för vad AI-vågen kan presentera för dig.

”Vi har alla ett jättejobb framför oss”

Malin Sölsnaes, chef för Atea Vård & Omsorg, menar att hackathonet satte fingret på något viktigt:

– Så många idéer på så kort tid betyder att vi alla har ett jättejobb framför oss. De visar att både demensvården och arbetsmiljön för personalen kan bli så mycket bättre. Många idéer handlade om att förenkla och förbättra administrativa processer så att tid kan frigöras och stressen minska, och på att ge personer med demens än bättre livskvalitet och få en personanpassad vård.

Anthony Mc Carrick, AI-expert och strategisk rådgivare på Atea inspirerar och leder dagens AI-hackathon.

”Kunskapsutbyte som inte sker någon annanstans”

Atea och QSNA har varit partners sedan pandemin spred sig över världen 2020.  QSNA är långt mycket mer än en årlig prisceremoni. Det är en internationell mötesplats som knyter ihop forskare, läkare, politiker, entreprenörer och vårdpersonal från åtta länder: Sverige, Brasilien, Finland, Polen, Litauen, Tyskland, Brasilien, Japan och USA.

Samarbetet handlar om att utbyta insikter, kunskaper och förståelse som kan driva digitaliseringen av äldreomsorgen i rätt riktning. 150 personer samlades under samma vecka som hackathonet och prisceremonin genomfördes – för gemensamma diskussioner om allt som rör demens.

– Här uppstår det ett kunskapsutbyte som inte sker någon annanstans, säger Malin.

– För mig och mina kolleger på Atea innebär samarbetet att vi får en bättre kunskapsbas, så att vi på ett tryggare sätt kan hitta rätt tekniker och lösningar åt våra kunder. Särskilt på AI-området går det fort nu. Så det är viktigt att vi har koll på kunskapsläget när vi driver utvecklingen framåt.

Kan bli bättre på att upptäcka mönster i tid

Som exempel tar hon upp behovet av att få in mer prevention i vardagen hos människor. FINGER-modellen, exempelvis, bygger på forskning och handlar om att förebygga kognitiv nedgång med en kombination av fysisk aktivitet, intellektuell stimulans, näringsrik kost, socialt umgänge och hantering av personliga riskfaktorer.

– Med hjälp av AI och personers egna hälsodata kan vi bli mycket bättre på att upptäcka mönster i tid. Men det krävs ett gemensamt lärande, kunskapsspridning och långsiktig dialog för att vi ska kunna driva en transformation inom det här området, säger Malin.