Framtidens jobb finns inom vård- och omsorgen!
Vi behöver flera händer och större mångfald inom välfärdssektorn! Äldreomsorgen behöver både kvinnor och män, inrikesfödda och utrikesfödda medarbetare för att säkra tillgången på personal i framtiden.
I genomsnitt var fjärde äldreomsorgsarbetare i landet är utlandsfödda enligt Kommunals medlemsundersökning där man också ser att välfärdstjänstesektorn är en kvinnodominerad sektor, men undersökningen visar även att det är dubbelt så vanligt att utlandsfödda män arbetar inom äldreomsorgen jämfört med män som är födda i Sverige.
Syftet med undersökningen var att belysa och väcka diskussion kring att födelsebakgrund faktiskt tenderar att försämra villkoren för en anställd i en verksamhet där många redan har dåliga villkor.
Vi behöver lyfta vilka konsekvenser detta har för den utlandsfödda omsorgspersonalen och för samhället i övrigt. Kan vi stärka upp status och arbetsvillkor för denna viktiga grupp medarbetare? En viktig ingång till jobb är språket. De senaste månaderna har vi kunnat följa frågan i flera medier där både politiker och verksamhetschefer uttalat sig kring vikten av goda kunskaper i svenska språket för att säkra en god kvalitet i verksamheten. Detta kan ju tänkas självklart egentligen men det finns ytterligare dimensioner till detta. Språket är ett viktigt led för människor att känna tillhörighet i ett samhälle. Om den utrikesfödda personal vi har idag inom omsorgen som gör ett fantastiskt jobb även kan erbjudas en yrkesspråkutbildning? Kan vi med detta uppnå en större delaktighet och förmåga i yrket och samtidigt öka den enskildes status i samhället? Jag tror att även kontinuitet och kvalitet ökar med språkliga kunskaper. Har du stärkta kunskaper för att utföra ditt arbete så ökar även chanserna för att du vill stanna i yrket.
Nästa år är det val i Sverige. Några av de viktigaste frågorna kommer med största sannolikhet vara vård, omsorg och integrationsfrågor oavsett partitillhörighet.
Hur säkrar vi då tillgången på personal inom vård och omsorgen?
Framför oss har vi stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Våra kommuner och regioner behöver rekrytera många nya medarbetare de kommande åren. Undersökningar visar att det kan komma att behövas drygt en halv miljon nya medarbetare i välfärden fram till 2023. SKR arbetar med att följa upp rekryteringsbehovet i kommuner och regioner och anser att det finns mycket som arbetsgivarna själva kan göra för att påverka både storleken på rekryteringsbehovet och möjligheten att rekrytera rätt personer.
Här är fyra av de nio strategier som SKL har formulerat för att möta rekryteringsutmaningen
-
Använd kompetens rätt
Rätt kompetens på rätt plats ger bäst och effektivast samhällsservice. När verksamheterna utvecklas måste yrkesrollerna hänga med. -
Bredda rekryteringen
Ta till vara nyanländas kompetens. Nyanländas kompetens kan tas tillvara bättre genom att korta vägen till arbetsmarknaden, exempelvis genom validering, praktik och kompletterande studier. -
Skapa engagemang
Känslan av sammanhang främjar hälsa och arbetsglädje. Jobbet ska kännas meningsfullt, begripligt och hanterbart. -
Utnyttja tekniken
På en modern och attraktiv arbetsplats förväntar man sig också att lösningarna är mobila – att man kommer åt digitala verktyg och stöd via sin mobil eller läsplatta.
Så här överbryggas språkbarriärer
Att förstå varandra är viktigt och många gånger en svårighet inom vård och omsorg. Nu har vi utökat vår verktygslåda med ett digitalt språkverktyg. Det handlar om kurser i yrkessvenska för branschen, enkla översättningsverktyg, möjlighet att enkelt scanna och översätta texter till fler än 50 språk och en coach som stöttar. Tillsammans ökar vi möjligheten för språksvaga att ta sig in på arbetsmarknaden.
Vägen fram är enkel. Ta kontakt med oss i teamet för äldreomsorg på Atea så bygger vi Sverige med it – tillsammans.
