Therese Norbäck, verksamhetsutvecklare inom hemtjänst och särskilt boende på vård- och omsorgsförvaltningen i Östersunds kommun.
Östersunds kommun övergår nu till digital kostregistrering i delar av sin äldreomsorg.
Förändringen frigör mycket tid för undersköterskor och sjuksköterskor – samtidigt som fallolyckor, liggsår och andra problem som kopplas till undernäring effektivare kan förebyggas.
Hur många av alla höftskador och benbrott i Östersunds kommun varje år kan kopplas till undernäring?
Det vet ingen, men att det finns en koppling mellan undernäring och fallskador hos äldre råder det inga tvivel om. Till exempel uppges antalet fallolyckor och vårdkomplikationer vara tre gånger så vanligt hos just undernärda äldre.
Med den digitala kostregisteringen blir det lättare för kommunen att fånga upp när äldre riskerar att bli undernärda, eller redan är det, så att komplikationer undviks.
– Problemet är ju oftast inte att de äldre får i sig för lite energi. Bullar och kakor får man ofta i sig. Utmaningen är att de får i sig för lite protein, vätska och andra näringsämnen, säger Therese Norbäck, verksamhetsutvecklare inom hemtjänst och särskilt boende på vård- och omsorgsförvaltningen i Östersunds kommun.
Kostregistreringar är obligatoriska i samband med att äldre flyttar in till ett särskild boende inom äldreomsorgen. Den syftar då till att utreda de som är i riskzonen för undernäring. Sedan görs även fortsatt registrering i de fall undernäringsproblematik upptäcks och åtgärder sätts in. Från 1 november 2022 har föreskrifter för att motverka undernäring tydliggjorts, vilket sätter ännu mer press på kommunerna att ha fungerande processer för att förebygga, utreda och åtgärda undernäring.
Nackdelarna med att använda papper och penna
Östersund har fram till nu tillämpat papper och penna för att göra kostregistreringar i äldreomsorgen. Det är fortfarande i särklass vanligaste förfarandet runt om i landet. Men det är en registreringsmetod som leder till en lång rad bekymmer:
– För det första är att papperslistorna är svåra att fylla i korrekt och att tyda i efterhand. Om en undersköterska har skrivit att någon har ätit ”gröt”, var det då havregrynsgröt eller mannagrynsgröt? Och var den mjölk- eller vattenbaserad? Var det rapsolja i den eller inte? Det gör stor skillnad för näringsberäkningen, säger Therese.
– Sedan är det lätt hänt att registreringen glöms bort i allt annat som ska göras. Undersköterskorna har flera äldre att ta hand om under en dag, personer som ska upp, duschas, få på sig kläderna, sängen ska bäddas, tvätten tas om hand – och ofta blir man avbruten. Så fort du blir störd är risken stor att något glöms bort.
Konsekvenserna?
– Ofullständiga eller inkorrekta utredningar som gör det svårare att sätta in rätt åtgärder, konstaterar Therese.
Att kostregistrering på papperslistor tar mycket tid är en annan stor nackdel. Ett exempel på det är att sjuksköterskan måste slå i Livsmedelverkets databas för att få fram rätt uppgifter om det som serverats. Hur mycket protein är det tre skivor skinka? I ett glas mjölk? Det tar tid att få fram alla uppgifter, och göra alla beräkningar.
Med digital kostregistrering i Cuvivas plattform blir det helt annorlunda för alla.
Nu får personalen överblick över näringen i realtid
Den digitala kostregistreringen innebär att personalen enkelt kan få överblick på hur mycket näringsämnen en individ har fått i sig under morgon, förmiddag, lunch, eftermiddag, kväll och natt.
I samband med varje måltid markerar personalen snabbt och smidigt på måltiderna som har serverats med några klick, och anger hur mycket som blivit uppätet.
Det blir uppenbart om den äldre fått i sig för lite proteiner, vatten eller energi, både under den aktuella måltiden och under dagen som helhet.
– Den där omedelbara feedbacken, i form av cirklar som fylls upp på skärmen, skapar en stor medvetenhet och förståelse hos personalen, exempelvis att det gör stor skillnad att bara servera kaffe och bulle, jämfört med att även inkludera en proteinberikad smoothie under fikastunden, säger Therese.
Lösningen med digitala kostregistrering togs fram med hjälp av personal och Mittuniversitetet
Lösningen med digitala kostregistrering fick undersköterskor, måltidsombud och sjuksköterskor tycka till och komma med synpunkter om vad som är viktigt, för dem, vad gäller funktionaliteten.
- Att måltidsschemat bör vara förifyllt så att det går snabbt och smidigt att registrera.
- Att personalen påminns om registreringen, så att det inte blir glömt.
- Att det ska vara lätt att förstå hur registreringen ska göras.
– Personalens engagemang har betytt mycket för att göra funktionerna smidiga att använda, säger Helle Sørensen, projekt- och utvecklingsledare i kommunen och som spelar en nyckelroll i att driva innovationsprocesser som kan skalas upp i kommunens olika verksamheter.
Via Mittuniversitetets program för systemutveckling fick kommunen tillgång till studenten Evelina Söderberg, som intervjuade personalen och tog fram prototyper. Det tekniska utvecklingsarbetet svarade sedan Cuviva för.
– Cuviva-plattformen ger möjligheter att koppla på många fler verktyg, bland annat temperaturmätning av mat, säkra videomöten på distans och hemmonitorering. Det var därför vi valde Cuvivas tjänst via Atea, avslutar Helle.
Det blir lättare att sätta in rätt åtgärder
Om den äldre fått i sig för lite protein under dagen, så syns det tydligt i plattformen. Detta underskott kan då kompenseras vid nästa måltid.
– Man kan då exempelvis bjuda på ett extra glas proteinberikad apelsinjuice eller blåbärsdryck.
Vet man inte vad man ska bjuda på som ett extra tillskott ger plattformen förslag på åtgärder baserat på vilka näringsämnen som behöver tillföras. Kommunens dietister har varit inblandade i att ta fram åtgärdsförslagen.
– Det underlättar framför allt för nya timvikarier att få det där extra stödet. Men även den ordinarie personalen lär sig mycket av att använda plattformen. Efter ett tag får de mer förståelse för hur de kan möta den äldres näringsbehov
Sjuksköterskornas jobb har också underlättats betydligt. Inga mer slagningar i Livsmedelsverkets databas krävs, och de tidskrävande manuella beräkningarna behövs inte heller. I stället kan de enkelt få fram individuella rapporter i ett smidigt webbgränssnitt.
Helle Sørensen, projekt- och utvecklingsledare
Vilken skillnad kommer förändringen att göra?
Den digitala kostregistreringen började i november 2022 på ett av kommunens 15 särskilda boenden och fortsätter rullas ut i full skala innan årsskiftet.
Vilken skillnad kommer förändringen att göra för de äldre? Hur mycket kan undernäringen minska? Kommer antalet fallskador att bli färre, och i så fall i vilken utsträckning?
Det återstår att se.
– Om tre år ska vi följa upp. Då får vi se om vi har en nedåtgående trend när det gäller de här bitarna, säger Helle Sørensen, projekt- och utvecklingsledare i Östersund.
Lösningen som den ser ut idag är fullt ut möjlig att tillämpa även inom hemtjänsten där personal skulle kunna göra kostkartläggningar.
– Om vi med förbättrad kostregistrering så bara förhindrar en enda höftfraktur är mycket vunnet med tanke på det lidande det förorsakar personen, säger Helle.
– Samhällsekonomiskt är det värt mycket om äldre kan slippa dra på sig frakturer, sår och infektioner. Ett fall som leder till en fraktur leder till cirka 50 000 kronor i ökade omsorgskostnader.
För frågor, kontakta gärna Terese
