Framtiden – hur vill vi ha det? 

Man kan tänka i det korta perspektivet som ett tiotals år eller generationer. Eller är det dags att vi människor börjar tänka lite längre? Vi kan börja med ett 1000-årigt perspektiv för människan som art och sedan skala upp till att tänka 100 000 år framåt och därefter 700 000 år framåt. Det blir nästan svart för ögonen när jag försöker tänka så långt framåt.

I denna brytningstid står vi inför viktiga val som kommer att ha avgörande påverkan på mänskligheten som art och på vår moder jord. Jag tänker kring hållbar utveckling, men också hur vi som människor kan hantera möjligheterna och utmaningar inom de nya tekniska fälten såsom AI.

Enligt boken ”What we owe the Future” ¹ så har människan som art har funnits i cirka 300 000 år och har en tänkbar framtid på cirka 700 000 år (däggdjursarter lever i cirka 1 miljon år).

We have just begun – Think about that  

Mänsklighetens historia  

Nå man kan ju undrar vad har vi gjort de senaste 300 000 åren. Innan vi börjar resonera kring framtiden är det nog klokt att titta bakåt – vem vet, vi kanske kan lära oss från vår historia.

En hel del har ju hänt och många människor har levt sina liv (cirka ett hundra miljarder) i en värld som skiljer sig markant från vår vardag i Sverige, medan vissa saker inte skiljer sig alls. Idag menar många att vi lever i transparant tid, då är det nog bra att känna till att mellan 100 f.Kr och 150 e.Kr. så utgjorde det romerska riket² och handynastin³ 30 % av världens befolkning utan att de kände till varandra. Rom⁴ var dessutom första staden i världen med en miljon invånare 100 e.Kr.

Resonemang kring tankar om framtiden är inget nytt i sig – den kinesiska ”Hundred Schools of Thought”⁵ slutade 220 f.Kr.

Att odla började vi med i närtid, cirka 12 000 år sedan och det där med industrialisering⁶ är verkligen ett nytt påhitt, endast 250 år sedan. Konsekvenserna av industrialisering ser vi idag inom klimatförändringar⁷. Ett tydligt bevis på att de beslut som människan tar kan ha långtgående konsekvenser för mänskligheten. För att inte tala om AI⁸ Alan Turing⁹ som oftast anges som ”The father of AI levde ju nyss ( 1912- 1954).

Strukturella förändringar de senaste 100 åren

Vi har ju sett genomgående och stora strukturella förändringar bara de senaste 100 åren. 

För att nämna några: 

• 1833 - Det engelska parlamentet lagstiftade att barn mellan 13 och 18 år inte fick arbeta mer än 12 timmar per dygn¹⁰.
• 1919 - Sverige fattade beslut om 8 timmars arbetsdag¹¹ . 
• 1921 - Kvinnor i Sverige fick rösta i val till riksdagen¹² för första gången. 
• 1938 - Semestern lagstadgades i Sverige, rätt till två veckors betald semester per år. 
• 1970 - Sverige fattade beslut om 40 timmars arbetsvecka. 

Framtiden

Jag tänker att vi kan lätt konstatera att mänskligheten endast har börjat, att mänskligheten har varit igenom förändringar förut, vissa har vi klarat av ganska bra, andra mindre bra. De vägval vi gör i denna brytningstid kommer att ha konsekvenser framöver, för många generationer, för 10 000 år framöver. Samhällen har kunnat anpassa sig till förändringar tidigare. Vi har haft förmåga att ändra befintliga strukturer och normer i samhällen och organisationer. 

We have done Change before...

Sverige befinner sig, likt sin omvärld, mitt i flera paradigmskiften: en åldrande befolkning, den hållbara omställningen, den snabba teknikutvecklingen och inte minst förändrade förväntningar från våra medborgare och medarbetare. Många oroar sig för vår planets framtid utifrån både klimatförändringar perspektivet¹³ men även möjligheter och utmaningar med AI¹⁴.

Vår förmåga att tänka visionärt, lära från vår historia men inte minst vår förmåga att avläsa vår samtid, är fundamental för att skapa den framtid vi drömmer om.

Att lita endast på gamla meriter lär inte hjälpa oss, utan vi behöver vara modiga nog att bli utmanade i våra tankesätt, beteenden, strukturer och världsuppfattning. De stora utmaningar vi står inför är globala och därmed behöver vi agera globalt.  

Jag vet inte hur framtiden kommer att se ut, men … 

Nå, hur kommer mänsklighetens framtid att se ut om 100, 1 000 eller 100 000 år? – det vet inte jag. Däremot kan man resonera kring vad man vill med framtiden och vilka förmågor man tror blir viktiga framöver. 

Jag tänker att de viktigaste mänskliga förmågorna framöver kommer att vara de kreativa förmågorna, att ha ett kritiskt förhållningssätt, att kunna analysera och tänka, att ha ett holistiskt och långtgående förhållningssätt. Likaså vår förmåga att navigera och agera i komplexa och globala landskap. 

Jag tror och hoppas att framtiden kommer att präglas av ökad transparens och tillgänglighet som kommer oss till godo. Transparens i vårt ekologiska fotavtryck, transparens i vårt arbete inom de tekniska fälten såsom AI, transparens i hur vi tar beslut och följer upp, transparens i våra demokratiska processer, transparens i hur vi tänker, transparens i... 

Det kanske hjälper oss att blicka framåt om vi sätter fokus på de fundamentala frågorna  

👉 Hur ser det goda samhället ut? 
👉 Vilken värdegrund ska det goda samhället byggs på? 
👉 Hur ska vi tänka? 
👉Hur tar vi vara på kraften och kompetenser från våra medborgare och medarbetare? 
👉 Hur ser framtidens berättelse ut och vem ska berätta dem?
👉 Vad gör du för att skapa The Future of your dreams? 

Slutord

Jag tänker att vi lever i kreativitetens¹⁵ och möjligheternas tid och vår framtid ligger i våra händer eller som William Macaskill¹⁶ formulerar det

“Humanity is at its infancy – We need to act wisely”¹⁷

Fördjupningsmaterial 

• Amy Webb - A glimpse into the future ¹⁸
• Timeline of the far future ¹⁹
• What we owe the future ²⁰
• How can we act and adapt faster, while changing the world for a better place²¹ 

Jag kommer att resonera och reflektera i dessa frågor även framöver så håll utkik, stay tuned! Jag tror att vi kan göra varandra bättre och göra skillnad tillsammans 

Följ mig på linkedin | Tony MC Carrick, Strategisk rådgivare