Anke Johanna van Lenteren är trädgårdsarkitekt och har ägnat sig åt odling i stora delar av sitt liv.
”Jag är imponerad av hur hög kvalitét vi har på våra sallader och örter, trots att de växer i vatten.”
Transporter över halva jordklotet, innehållsfusk och enorma mängder matsvinn.
”Vårt nuvarande matproduktionssystem är trasigt”, konstaterar Thomas Bjelkeman-Petterson, vd på Johannas Stadsodlingar. Häng med in i en akvaponi där sallad, örter och regnbåge växer i ett cirkulärt odlingssystem – och där blockkedjan IBM Food Trust blir en garant för transparens, ursprung och kvalitet.
Johannas Stadsodlingar
Stockholm
Med blockkedjeteknik säkerställa matens kvalitet och ursprung och ser till att konsumenten får mer insyn och blir mer delaktiga.
”How is our Tetris coming along?”
Det är Anke Johanna van Lenteren som skämtsamt frågar två kollegor som varsamt skjuter upp en salladsflotte i odlingsbassängen. Lite som i Tetris, där staplar placeras, för att sedan försvinna.
Ekbladsallad, romansallad, pak choi, koriander och mangold lyser i intensivt gröna nyanser. Från ljust neongrön till mörkgrönt med inslag av orange och blodrött.
– Jag är utbildad trädgårdsarkitekt och har ägnat mig åt odling i stora delar av mitt yrkesverksamma liv, precis som stora delar av min familj i Holland. Måste säga att jag är imponerad över hur hög kvalitét vi har på våra sallader och örter, trots att de växer i vatten. Min bror tror inte sina ögon, säger Anke Johanna van Lenteren och skrattar.
Det är Anke (med mellannamn Johanna) som är inspirationskällan till Johannas Stadsodlingar som sedan två år tillbaka producerar örter, sallader och regnbågslax i Vallentuna, norr om Stockholm.
Blockkedja med data om sallad och örter
De senaste tre månaderna har Atea, IBM och Johannas Stadsodlingar samlat in data om vilka salladssorter som odlas, vilka sorter som växer snabbast, hur många som överlever, vilka grödor som har god tillväxt (som sticklingar) redan vid 16 grader med mera.
– Vi ville börja med en avgränsad mängd uppgifter och mätpunkter i blockkedjan. I takt med att vi växer är planen att vi i blockkedjan kan följa data som: fiskens foder (ursprung), antal plantor som överlever, temperatur i lastbilarna, tidpunkt för lossning och lastning och annan viktig information, förklarar Thomas Bjelkeman-Petterson.
Sadlade om för att göra skillnad
Under trettio år har Thomas jobbat som vd och projektledare inom it-branschen, främst på startups. Men i takt med jordens allt mer högljudda signaler om att vi överutnyttjar våra resurser, tilltog känslan: ”Jag måste göra något”. Därför började Thomas plugga miljövetenskap på Stockholms universitet.
Kombinationen av it-erfarenhet (även internationellt) och miljökompetens kommer väl till pass när han nu ska få Johannas Stadsodlingar att växa. Pilotanläggningen i Vallentuna är bara början. Ett kvitto på hur väl cirkulär odling fungerar.
– År 2031 har vi tio fullt utbyggda anläggningar i Europa. Där producerar vi 26 miljoner plantor och cirka 400 ton regnbåge per år, säger Thomas Bjelkeman-Petterson när han konkretiserar visionen.
Fler vill veta var maten kommer ifrån
Men han är inte vd-typen som slår sig för bröstet. Drivkraften ligger snarare i planetens överlevnad – och att konsumenterna ska få en ökad insyn i hur våra livsmedel produceras.
Gabriel von Heijne är utvecklare och driftansvarig för datasystem på Johannas Stadsodlingar.
Här i samtal med Thomas Bjelkeman-Petterson, vd på Johannas Stadsodlingar.
– Jag vill helt enkelt att kunden ska kunna se hur fisken och salladen har det, säger Thomas och utvecklar.
– Jag vet ingen produktionskedja som är så komplex som livsmedelskedjan. Vi fångar lax i Norra Ishavet, rensar fisken i Kina och skeppar tillbaka filéerna till Norden. När jag bodde i Storbritannien kom en av de vanligaste smörsorterna (bordsmargarin) från Nya Zealand. Det är ju helgalet.
De senaste åren har Thomas Bjelkeman-Petterson noterat ett ökat intresse för var maten odlats. Och det intresset kan bidra till en positiv utveckling.
– Mitt mål är att du ska kunna se våra sallader och vår regnbågslax i butiken, bli nyfiken och kunna skanna en QR-kod med mobilen. Där kan du läsa om vår odling, se video i realtid och du ska själv kunna jämföra med vad som ser ut som likvärdiga livsmedel.
Fiskarnas avfall ger växterna näring
Akvaponi är ett kretsloppsbaserat matproduktionssystem där fisk och grönsaker odlas i symbios.
Johannas Stadsodlingar har valt regnbåge, en laxfisk som inte finns naturligt i Sverige men som är populär att plantera in och används i sportfiske. Växterna som odlas trivs också bra i samma vattentemperatur som regnbågen så allting går väldigt fint ihop. I en akvaponi återanvänds vattnet kontinuerligt. Fiskarna andas ut ammoniak genom gälarna och eftersom ammoniak är giftigt måste vattnet ersättas. I stället för att hela tiden tillföra nytt vatten leds i stället vattnet bort till en bakterieodling, där bakterierna i första steget omvandlar ammoniaken till nitrit och i andra steget till nitrat. Nitrat är ett makronäringsämne, något som växter behöver i stora mängder, och det används som gödsel till växterna. Så fiskarnas avfall blir till näring åt växterna och vattnet kan syresättas och återcirkuleras, på så sätt tillgodoses nästan 99,5 procent av vattenbehovet och det blir en väldigt liten mängd vatten som måste tillföras till kretsloppet – ett mikroekosystem.
Mikroekosystem för klimatsmart mat
En akvaponi är ett kretsloppsbaserat matproduktionssystem, där växterna får näring från fiskens avfall.
På pilotanläggningen i Vallentuna syresätts vattnet, bakterier tillsätts och odlingen får några liter nytt vatten per dag (99,5 procent av vattnet återanvänds).
År 2050 beräknas jordens befolkning vara 10 miljarder – det är nästan 50 procent fler än vad vi är idag. Livsmedelsproduktionen blir en viktigare fråga för varje dag som går.
Thomas Bjelkeman-Petterson, vd på Johannas Stadsodlingar.
– Hela världen måste bli bättre på cirkulär, klimatsmart och lokal livsmedelsproduktion om vi ska klara matförsörjningen. Transparensen i blockkedjorna gör att vi inte kan fuska med matens innehåll, var den kommer från eller hur långt vi transporterat den.
Thomas Bjelkeman-Petterson stänger entrédörren till Johannas Stadsodlingar, tar några kliv och pekar på platsen där nästa akvaponi ska byggas. En elledning vars stolpar står i vägen måste grävas ned under jord, men det verkar inte bekymra honom det minsta. Den nya odlingen kommer att rymma odlingsflottor i tio våningsplan, jämfört med dagens pilotodling som odlas på ett (enda) plan.
********************
Text: Ulrika Nybäck
Foto: Fredrik Andersson
********************
Johannas Stadsodlingar
Driver ett cirkulärt odlingssystem, akvaponi, i Vallentuna där de odlar och säljer fisk (regnbåge, grönsaker och örter.
En pilot pågår där Atea, IBM, Johannas Stadsodlingar och Vinnova (med flera) vill visa hur maten kan odlas transparent, giftfritt och säkert med hjälp av blockkedjan IBM Food Trust.
Med blockkedjeteknik säkerställs matens kvalitet och ursprung och konsumenten får mer insyn och blir mer delaktiga.
Målet är att om tio år driva tio anläggningar i Europa.
De tänkta kunderna är hotell, restaurang och storkök, men på grund av Corona-läget kan konsumenter idag (april 2021) köpa sallad och örter på Rekoringar i norra Stockholm, bland annat i Bromma, Kungsholmen och Uppsala.
Se hela filmen och ta del av nyttan med blockkedjeteknik. Om hur du kan följa matens ursprung hela vägen, från aquaponin där den odlas till tallriken på restaurangen.
IBM Food Trust
Med Food Trusts blockchain-teknik kan du
- Säkerställa kvalitet och ursprung
- Garantera produktcertifieringar
- Uppnå spårbarhet i hela kedjan
- Minska klimatpåverkan
- Minimerar mat- och dryckessvinn
- Reglera inköpsmängder
- Upplysa konsumenter om produktinnehåll genom QR-kod
- Inspirera konsumenter med recept och berätta hur de är klimathjältar (med QR-kod)
Food Trust i korthet – 300 aktörer är redan anslutna
Med Food Trust erbjuder Atea och IBM den första blockkedjetekniken som är anpassad för livsmedelsindustrin.
Aktörerna i blockkedjan upplever många fördelar. Livsmedelsbutiken vet var maten befinner sig, vilken temperatur den har, hur många kunder som köpt den nya potatissorten med mera.
Konsumenter uppskattar att de enkelt kan kolla upp var maten kommer ifrån, att de kan uttrycka önskemål och att överföring av uppgifter och pengar sker på ett säkert sätt.
300 aktörer är redan ansluta till tjänsten, bland andra Walmart, Carrefour,
Kvarøy Arctic Salmon, Smithfield, Wakerfern, Beefchain och Topco.
Food Trust bygger på IBM Blockchain Platform, se film om hur tjänsten fungerar.