Vikten av att lyssna i en brytningstid

I vår tid av informationsöverflöd, ständig uppkoppling och ett socialt medialandskap som präglas av åsikter och budskap, verkar vi ha tappat vår förmåga att lyssna både till oss själva och till andra. Skerry Turkel har ett viktigt budskap kring detta i sin bok Alone together. 

"We are increasingly connected to each other but oddly more alone" 

Om det nu är så att vi har tappat vår förmåga att lyssna till oss själva och andra, vad kan det bero på? Vilka blir konsekvenserna och hur ska vi adressera frågan kring att vi är mer uppkopplade än någonsin men ändå så ensamma? Det ska jag resonera kring, jag utgår ifrån två skilda kontexter, klimatfrågan och sociala medier.  

Är du redo? 

Klimatfrågan  

Tänk dig tillbaka till år 1778, inte så länge sedan om vi utgår från perspektivet att homosapiens har funnits i cirka 300 0000 år.  

“In 1778, James Watt and Matthew Boulton invented a steam engine that could efficiently power factory machinery.Coal was burned to heat water to make steam. “ 

Detta blev startskottet till den industriella revolutionen den första av flera, nu är vi enligt många inne i den fjärde industriella revolutionen. Den första industriella revolutionen har onekligen bringat mycket gott till mänskligheten, bland annat ökad välfärd, framsteg i medicinsk forskning och ökad livslängd. Men, det blev också startskottet för mänsklighetens förbrukning av fossila bränslen, och därmed den radikala ökningen av koldioxidutsläpp och påverkan på vårt klimat.

Det har kommit nästan oräkneliga antal rapporter som verifierar samband mellan fossila bränslen och klimatförändringar som rapporten från 1970.

Vad hade vi stått idag kring klimatfrågan om vi hade tagit till oss alla rapporter och insikter kring klimatpåverkan från fossila bränslen redan då, och agerat med beslutsamhet för en hållbar omställning? 

Sociala medier 

I rapporten Svenskarna och internet framgår det att: 

• 4 av 10 svenskar känner att de slänger bort för mycket tid på sociala medier. 
• ensamhet och att känna sig utanför eller misslyckad i jämförelse med andra på sociala medier är en av de negativa effekterna, speciellt bland unga kvinnor. 
• hälften av befolkningen avstår från att uttrycka sina åsikter på nätet av rädsla för näthat. 

Martin Wolgast, docent i psykologi vid Lunds universitet, har i sin studie funnit resultat som visar ett samband mellan hög användning av sociala medier och ökad känsla av ensamhet. 

• Sociala medier kan få oss att känna oss ensamma 

Vi bör reflektera över hur väl vi har tagit till oss de budskap som har framförts i olika studier och rapporter om ohälsa kopplat till sociala medier. 

Sociala medier är idag en del av kommunikationslandskapet och en plats där det sker enormt mycket lärande men kan också bidrar till mycket ensamhet - en tydlig paradox. Att myndigheter och politiker agerar genom att föreslå totalförbud av mobiltelefoner i skolan är en tydlig indikation på att man inte lyssnar. 

Reflektioner  

Det är väl dokumenterat och bevisat att dagens klimatutmaningar har sin grund i förbrukningen av fossila bränslen. Likaså är det tydligt att västvärlden, som dragit störst fördel av industrialiseringen, bär ett oproportionerligt stort ansvar för den ackumuleringen av koldioxid i jordens atmosfär och därmed för klimatförändringarna. 

Vår förmåga att lyssna och ta till oss detta har minst sagt varit försumbar.  

Det är inspirerande att se att vissa länder har börjat agera på insikter och omvandla dem till konkreta åtgärder. Ett exempel är Storbritannien, som tidigare var starkt beroende av sina kolgruvor men stängde sin sista kolgruva i september 2024. Landet har minskat sin kolbaserade elproduktion från 40 % till endast 2 % redan 2019. De har med andra ord tagit insikten på allvar och agerat därefter. 

Samtidigt ser vi nu ökade krav på tydligare hållbarhetsriktlinjer för AI-modeller. Precis som vi har etablerade hållbarhetskrav vid köp av exempelvis glödlampor, bör vi ställa liknande krav på generativa AI-lösningarför att säkerställa etiska och mer miljövänliga val. 

Det faktum att stora techbolag länge har fått styra format och regler på globala sociala medieplattformar utan större insyn eller reglering har bidragit till de negativa effekter vi ser idag. Oreglerade plattformar har lett till konsekvenser såsom ökad näthat, en växande rädsla för att uttrycka sina åsikter och en tilltagande populism – tydliga tecken på att vi inte har lyssnat tillräckligt. 

Amy Webb har i böcker som The Big Nine och The Signals Are Calling lyft vikten av vår förmåga att lyssna och tolka omvärlden för att kunna dra insikter och agera i linje med våra värderingar, både nu och för framtiden. 

Det finns så klart ljuspunkter, till exempel att EU nu steppar upp i sin reglering kring AI (Jag vet många är starkt kritiska till denna reglering.), att meta får miljardböter för sina olagliga användningar av bilder kopplat till ansiktsigenkänning och att det kommer krav på att vi måste ta ungas digitala kompetens på allvar. 

Vägen framåt 

All forskning visar att vår förmåga att vara kreativa har sin grund i att få in flera perspektiv 

Nya tider kräver nya arbetssätt, men min uppfattning är att så många organisationer bitar sig fast i att ha homogena grupper - när all forskning visar att det är tvärvetenskapliga team som är förutsättningen för att kunna anpassa sig. Olika perspektiv och heterogena grupper är avgörande för att lyckas.  

Jag tycker vi kan ta inspiration från Kina som startade 100 schools of thinking ca 770 år före kristus. Vi skulle kunna anpassa kontexten till nuet och starta 100 schools of thinking and listening. 

Hänger du med? 

Slutcitat 

Jag avsluta med ett citat från Alone Together av Sherryl Turkel. 

”Understanding human nature is going to change the way we think and change the way we respond to real issues in the world.” 

Jag kommer att resonera och reflektera i dessa frågor även framöver så håll utkik, stay tuned!