Glöm inte bort varför digitala nationella prov är en bra idé
Just nu förekommer det både hektiska förberedelser inför digitaliseringen av de nationella proven och politiska utspel kring skolans digitalisering. Det är lätt att fastna i detaljer och glömma bort varför det är en bra idé att de nationella proven är digitala.
För flesta elever handlar det nog mest om att få visa sina kunskaper på ett likvärdigt sätt oberoende av var i Sverige de går i skolan. För de elever som behöver kompensatoriska verktyg så kommer den digitala miljön hjälpa dem att få visa sina kunskaper i ämnet på ett mycket smidigare och likvärdigt sätt än vad det är idag.
Flera vinster för lärare
Om vi tittar på lärarnas arbetsbörda så är de automaträttade delarna av de nationella proven verkligen välkomna. Tänk på all den arbetstid som idag läggs på att manuellt rätta de delar där man bara ska kontrollera att ett visst alternativ är förkryssat. För en del lärare innebär det att arbetstiden blir mer rimlig och för andra innebär det mer tid med eleverna.
En annan fördel för lärarna som det är lätt att glömma bort är de möjligheter som finns i den bedömningsmodul som finns i Skolverkets provtjänst. De delar av de nationella proven som lärarna behöver rätta själva kommer att bli lättare att hantera tack vare de verktyg som finns i bedömningsmodulen. Exempelvis kommer de uppsatsdelar som redan idag är digitala bli mer smidiga att både genomföra och bedöma. Det gäller även för frågor med fritextsvar som kommer att bli digitala under de närmaste åren. Här kommer lärarna att kunna markera eventuella frågetecken i bedömningarna och rådgöra med en kollega, precis som de gör idag, men på ett effektivare sätt tack vare att det sker digitalt.
Central rättning fortsatt ett frågetecken
När det gäller bedömningen av de nationella proven så vet vi att Skolverket har fått i uppdrag att göra så stor andel av proven som möjligt automaträttade. Vi vet också att de muntliga delarna av proven kommer att rättas av lärare, precis som idag. Det vi inte vet är hur det kommer att bli med den centrala rättningen. Skolverket har fått ett regeringsuppdrag och det ska redovisas först i mars 2024. Här hoppas jag att kloka beslut fattas och att lärarna får spendera sin tid med sina elever istället för att ägna väldigt mycket tid åt att rätta prov.
Kan AI komplettera central rättning av digitala nationella prov?
”Några av fördelarna med att använda AI för att rätta nationella prov skulle vara en ökad hastighet och effektivitet vid rättning.”
Idag både pratas det mycket om AI kopplat till utbildning. Om jag fick önska så vore det ju bra om de centralt rättade proven skulle kunna rättas med hjälp av AI istället för att anställa en massa lärare som ska göra det jobbet. Dock har vi nog lite för lite data i Sverige för att det skulle vara möjligt för de delar av proven som är lite mer komplexa. Några av fördelarna med att använda AI för att rätta nationella prov skulle vara en ökad hastighet och effektivitet vid rättning. Det skulle också ge en minskad risk för mänskliga fel och eftersom AI inte är påverkad av subjektiva faktorer som trötthet eller personliga preferenser skulle det kunna ge mer konsekventa resultat.
Läs mer om vad vi på Atea gör samt ta kontakt med oss med dina funderingar.
Men det finns också potentiella nackdelar med att använda AI för att rätta nationella prov. Eftersom AI-modellen är tränad på tidigare prov som har rättats av lärare kan det hända att modellen inte tar hänsyn till faktorer som en lärare skulle. Till exempel kan en lärare ta hänsyn till om eleven har använt ett annat men likvärdigt sätt att svara på frågan. Kanske kunde man använda AI i den typen av bedömningssammanhang som en kompletterande process snarare än att helt ersätta mänsklig bedömning?
