Fyra steg för att ta kontroll över dina it-investeringar och göra dem hållbara
Under hösten hade vi privilegiet att föreläsa om hållbara it-investeringar på Ateas IT-arenor. Vårt mål har varit att väcka tankar om vikten av att ta kontroll över organisationens it-investeringar, inte bara för att skapa förutsägbarhet över kostnader utan också för att bidra till en mer hållbar planet.
Johanna och Carl-Fredrik, experter inom hållbar livscykelhantering på Atea, har delat sina insikter och mött många kunder under höstens eventturné.
Vi tror att de allra flesta vill agera bättre utifrån ett hållbarhetsperspektiv men kanske inte vet var de ska börja. Låt oss guida er genom fyra steg för att skaffa kontroll över era it-investeringar och dessutom bli mer hållbara!
Johanna Waldesten och Carl-Fredrik Hanning arbetar inom asset och betallösningar på Atea och är experter inom hållbar livscykelhantering.
- Ett genomgående tema i nästan alla kunddialoger har varit ’’Hur börjar vi resan mot en hållbar livscykelhantering", säger Carl-Fredrik, affärsansvarig, LCM asset och betallösningar.
Steg 1: En god överblick (assetkontroll)
För att skaffa sig kontroll över it-investeringar är det första steget att få en tydlig överblick över vad it-avdelningen förvaltar. Det innebär att kartlägga användarnära utrustning och dess placering i organisationen och vem slutanvändaren är. Detta kan uppnås genom att göra en inventering och samla in information från olika källor, såsom historiska fakturor och externa leverantörers rapporter för att sammanställa allt i ett assetsystem.
För de som redan har ett assetsystem är första steget att säkersälla att registret är regelbundet uppdaterat. Det kan göras genom olika integrationer, exempelvis mot ett Active Directory eller ett ekonomisystem.
Ett system som visar data i realtid underlättar bl.a förändringshantering för organisationen t.ex. om en anställd byter tjänst och då även kostnadsställe.
”Hur kan vi hantera exempelvis en klient hållbart och miljömässigt om vi inte ens vet var den befinner sig eller än värre om vi inte ens vet att vi har den.”
Steg 2: Konsumtionsmodell/Cirkulär köpmodell (kostnadskontroll)
Det andra steget handlar om att fatta beslut om en konsumtionsmodell som främjar en hållbar livscykelhantering, interna processer och strukturer samt ger kostnadskontroll.
Vår rekommendation är att implementera en hyresmodell som främjar målet om 100 % cirkuläritet.
Genom att hantera sin it-utrustning som en månadskostnad eller tjänst kan it-avdelningen skapa förutsättningar för enklare budgetering och prognostisering. Denna modell ger även incitament för en säker och miljövänlig hantering när enheten når slutet av sin livscykel i verksamheten.
I många fall agerar it-avdelningen som en leverantör till sin egen organisation, där de olika avdelningarna betalar för tjänsterna som it tillhandhåller i form av hårdvara, support etc. I dessa fall borde det vara självklart att man handlar sin it som en månadskostnad och på så sätt får tydlig förutsägbarhet och kontroll över kostnaderna de kommande åren.
Steg 3: Säkra återtag (hållbarhetskontroll)
Det tredje steget fokuserar på att säkerställa processer och rutiner för enhetens hela livscykel, inklusive återtag. Det är avgörande att hantera återtaget av it-utrustning och att välja rätt livscykellängd. En större del av den miljömässiga påverkan kommer idag från användarnära utrustning och den uppstår vid tillverkningen, därför är det otroligt viktigt att hantera, strukturera och planera för återtag av den och se till att den får så många livscykler som möjligt, framför endast återvinning.
Beslutet om livscykellängd bör vara ett datadrivet beslut grundat på uppdaterad fakta för att främja både ekonomin och miljön. Genom att implementera en hyresmodell, som integrerar återtag som en naturlig del av processen kan organisationer uppnå 100 % cirkuläritet!
Ateas tjänst kring återtag och miljömässig hantering av utrustning; Goitloop.
Steg 4: Implementation (så här gör man)
Att implementera dessa steg kan vara en utmaning och det kan vara fördelaktigt att söka extern hjälp.
- Att ta in extern hjälp kan för många av våra kunder vara ett stort steg men de it-avdelningar som har gjort analysen själva inser ofta sin begränsning i tid och resurser. Många brukar landa i att det är mer kostnads- och tidseffektivt att hantera det via en extern part, säger Carl-Fredrik.
Kontakta Johanna eller Carl-Fredrik för en dialog om hur er verksamhet kan implementera denna cirkulära modell. Genom rådgivning, inventering och beslutsunderlag kan organisationer komma igång med en klimatsmart hantering av it-utrustningen. En cirkulär köpmodell kommer även underlätta redovisningen av hållbarhetsarbete enligt CSRD som gäller från och med år 2024.
- En cirkulär köpmodell främjar kommande redovisningskrav av verksamheters hållbarhetsarbete som träder i kraft från och med år 2024, säger Johanna.
Genom att ta dessa steg kan organisationer inte bara skaffa sig kontroll över sina it-investeringar utan också bidra till en mer hållbar och miljövänlig verksamhet.
- En god överblick (assetkontroll)
- Konsumtionsmodell/Cirkulär köpmodell (kostnadskontroll)
- Säkra återtag (hållbarhetskontroll)
- Implementation (så här gör man)
Kontakt för att veta mer
