IT-arena föreläsaren Fredrik Häggblom: Så lyckas din organisation i Industri 4.0-eran
Fredrik Häggblom är specialist på att analysera och förstå psykologin som är inblandad när kunder, medborgare eller medarbetare väljer – eller väljer bort – produkter och tekniska lösningar.
På höstens IT-arena har han uppdraget av Apple att representera dem bland föreläsarna.
– Att lyckas i Industri 4.0-eran handlar inte om produkterna, utan om vad de kan åstadkomma för användarna – och om de känslor som skapas när de används, säger han.
Årets tema på IT-arenan är ”Kunskap och beredskap för framtiden: hur kan vi ligga steget före det oväntade och driva förändring i våra verksamheter”.
Namn: Fredrik Häggblom
Aktuell som: Keynotetalare på Atea IT-arena i höst
Profession: Fredrik har arbetat både taktiskt och strategiskt med bland annat Apple, Electrolux, ATG och Fjällräven, såväl nationellt som internationellt. Fredrik är specialist på att förstå kunders egentliga behov och de mjuka mervärden som varumärken tillför.
Bor: Stockholm
Ålder: 51 år
Min it-styrka: Att se it-lösningar från ett mänskligt perspektiv
Min it-svaghet: Att inte ta hjälp av andra som redan kan och har förstått nya it-lösningar. Jag har spenderat alltför många timmar genom trial and error istället för att bara be om hjälp.
Mitt tidigaste it-minne: När jag fick igång spelet ”Jet-Pak” på min första dator, en Sinclair ZX Spectrum, genom att använda min Sony Walkman och ett kassettband.
Mitt senaste privata it-inköp: En iPhone till min dotter.
Min favorit bland smarta it-lösningar: BankID. Är i klass med uppfinningen av hjulet.
Fredrik Häggblom sätter i sin föreläsning ljuset av Industri 4.0-eran där digital, biologisk, och fysisk högteknologi nu inte bara är mer tillgänglig än någonsin utan även smälter samman.
Men han går bortom djupdykningar i AI, sensorer, genmodifieringar och självkörande bilar. Den fjärde industriella revolutionen kännetecknas visserligen av sammansmältningen av ”fysiska system” (självkörande bilar, robotar, smartphones, och 3D-skrivare), ”digitala system” (ChatGPT, AI, ansiktsigenkänning och så vidare), och ”biologiska system” (genmodifiering, möjligheter att tillverka både kött och organ i labbmiljö, med mera). Men det är inte tekniken som han fokuserar på – utan snarare hur organisationer kan skapa rätt förutsättningar för att få ihop lösningar som skapar värde i den här nya världen.
Två misstag som många verksamheter kommer att göra
I huvudsak ser Fredrik två misstag som många organisationer kommer att göra i det industriella skifte som sker nu:
– Det ena är att undervärdera revolutionen, dels hur mycket sammansmältningen av alla dessa tekniska framsteg kommer att påverka hur vi lever våra liv, dels att man missar omstruktureringarna som är att vänta på olika marknader.
– Det andra misstaget är att ha en överdriven fokusering på teknologierna utan att ta hänsyn till det mänskliga. Ny teknik i sig betyder inte att nyttan maximeras. När iPhone kom var Nokias telefoner bättre på allt det tekniska: bättre batteritid, flest pixlar på kameran och minst storlek, som var det som alla tävlade på om den tiden. Men iPhone kändes bättre, säger Fredrik.
Den där känslan kommer inte fram i Exceldokument. Att analysera den och att förmedla den för potentiella köpare är inte lätt – men det är en viktig del i vad Fredrik ägnar sig åt som it-rådgivare på uppdrag för Apple. Den är en nyckel för att lyckas vara relevant åren framöver.
Hur du lyckas vara relevant i Industri 4.0-samhället
Hårdvaluta i det samhälle som formas nu blir att ha en hög innovationsförmåga, och att kunna dra nytta av olika teknologier på sätt som skapar värde.
– Alla organisationer behöver bli mycket mer innovativa. För att kunna ta vara på möjligheterna som kommer nu kan du inte sitta fast i ett Industri 1.0-3.0-tänk, säger Fredrik.
Han förklarar:
– Om vi skulle ta hit några chefer från ett godtyckligt börsbolag nu, och sagt att vi är nyfikna på deras organisation, då hade tyvärr många av dem visat upp ett organisationsschema. Det är ett stort problem. Vad som spelar roll för att lyckas i den nya eran är inte att med sina hierarkiskt styrda processer fokusera på att medarbetarna gör på rätt sätt och följer direktiven. Fokuset måste skifta till att få medarbetarna att göra rätt saker, på sitt eget sätt. Kreativitet hos medarbetarna, som är en förutsättning för innovation, frodas inte i en struktur och kultur som strävar efter enlighet och konformitet.
Som Apples representant bland föreläsarna på IT-arenan flikar han in:
– Underskatta inte betydelsen av att låta medarbetarna själva välja om de ska jobba med pc eller Mac. Det har med känslan att göra. Och vilket budskap skickar organisationen ut till existerande och potentiella nya medarbetare om alla måste använda pc? Är man mest bekväm med pc borde man få en sådan, om man föredrar en Mac, borde man få det.
Rätt förutsättningar för kreativitet och innovationsförmåga är nära sammanlänkat till hur verktyg, it-plattformar och organisationens kultur ”känns” för individen att jobba i, menar han.
Känslan. Återigen.
Den första industriella revolutionen: Ägde rum under 1700- och 1800-talen. Innebar en övergång från handarbete till mekaniserad produktion och användning av ångkraft och järnväg. Det revolutionerade produktionsprocesserna och ökade produktiviteten avsevärt.
Den andra industriella revolutionen: Skedde under 1800- och 1900-talen. Präglades av införandet av elektricitet, massproduktion, löpande band, och utveckling av telekommunikationssystem. Det möjliggjorde effektivare tillverkning och gjorde att globaliseringen kunde komma igång på allvar.
Den tredje industriella revolutionen: Började på 1950-talet och fortgår än idag. Kännetecknas av digitalisering och användningen av datorer och internet. Utvecklingen av mikroprocessorer, informationsteknik och automatiseringar har radikalt förändrat sättet vi kommunicerar, arbetar och skapar värde.
Den fjärde industriella revolutionen: Handlar om integrationen av fysiska, digitala och biologiska system. Vad uppstår när teknologier som artificiell intelligens, blockchain, genteknik, virtual reality och Internet of Things (IoT) samverkar? Den tröskeln står vi vid nu.
Känslan styr vad som lyckas och inte
Det är alltid svårt att gissa sig till vad som faktiskt skapar värde, och vad som inte gör det.
Man måste våga förnya. Göra testskott. En del projekt med ny teknik kommer att landa väl, andra inte.
– När chatrobotar introducerades i kundtjänster för några år sedan, var det många som tänkte: "Vem väljer att chatta med en robot framför att prata över telefon med en riktig person?” Men det visade sig vara väldigt många. Att använda chatten kändes helt enkelt bättre.
Vissa tekniska lösningar kan på pappret vara en självskriven succé, men ändå få ett ljumt mottagande, påminner Fredrik. När videokonferens-verktyg som Teams och Zoom kom ut i näringslivet var Skype redan jättehit på privatmarknaden, så professionellt ”borde” liknande verktyg få ett stort genomslag. Men icke. Trots ny, avancerad teknik som på pappret borde bli en supersuccé stod de nya verktygen mest och trampade vatten.
– Det var inte så att tekniken inte funkade, inte heller att kunskaperna saknades i hur man använde dem. Nej, vad det handlade om var signalvärdet. Många tyckte att det sände fel budskap till kunderna om du sa att du hellre ville ta ett videomöte än att träffas på deras kontor i Karlstad eller London.
Det behövdes en pandemi för att göra det socialt accepterat att ersätta fysiska möten med videosamtal.
Innovationer behöver inte vara tekniska
Fredrik påminner igen att det inte är de tekniken som tar samhället till 4.0, utan vad vi gör med den.
– Låt mig ta Teams igen som exempel eftersom det är en teknik som funnits i några år nu. Många fler innovationer kan skapas med hjälp av den tekniken. Kanske ett nytt arbetsliv för pensionärer? Alla politiker pratar ju om att vi behöver jobba längre, så kanske blir innovationen ett förändrat pensionssystem, där man kan välja att få jobba tio år till i Teams, uppkopplade några timmar varje dag från stugan på landet?
Ännu ett exempel på att kultur och normer har minst lika stor betydelse för genomslaget av teknik som tekniken i sig.
Att ansvara för hur teknik används
Framgång åren framåt handlar även om att ta ansvar för hur man använder tekniken. Kraften i AI och algoritmer, för att ta ett exempel, kan ge massor av möjligheter och uppskattas av både aktieägare och kunder – men tekniken saknar samvete.
Fredrik tar ett personligt exempel som är lätt att känna igen:
– Googles och YouTubes algoritmer har räknat ut att jag är svag för löpning och ger mig riktade annonser för löparskor. Det kan jag ta. Jag vet att de spårar upp mig, men jag ser hellre reklam för löparskor än smink. Men låt oss säga att jag var en nykter alkoholist som en dag kliver ut från anonyma alkoholisters lokal efter ett möte, och då möts av att du står där och delar ut reklamlappar för ett spritmärke. Vi är nog alla överens om att du då har gått över en gräns. En algoritm har däremot inga moraliska betänkligheter i att sälja alkohol till anonyma alkoholister online. Den kan komma undan med saker som i verkliga livet aldrig skulle vara socialt accepterat.
"Det kommer att bli bra"
Tar vi bara ansvar, och skapar rätt förutsättningar för kreativitet och innovation, kan vi skapa många nya lösningar som gör att livet kännas bättre för oss alla, menar han. På frågan vad han vill få åhörarna att känna på sin föreläsning under höstens turné med IT-arenan, svarar han:
– Hopp. Känslan att det här kommer att bli bra, att vi kommer att lyckas. Att den fjärde industriella revolutionen inte känns skrämmande, utan tvärtom hoppfull om vi agerar ansvarsfullt. Det finns en annan sida med de nya tekniker som kommer nu än att Terminator kommer att ta över världen. Det finns enorma möjligheter.
