Så höjer Upplands-Bro pedagogernas AI-kompetens

– Vårt uppdrag är att ge eleverna digital kompetens, förbereda dem för framtiden och göra dem anställningsbara i framtidens samhälle. Då kan vi inte ducka för AI-frågan. AI är en framtidskunskap som våra elever behöver, säger Mari Palm, verksamhetsutvecklare på utbildningskontoret i Upplands-Bro som höjer AI-kompetensen bland pedagogerna i kommunen.

Artificiell intelligens är från och med i höst även ett ämne på gymnasiet och Komvux över hela landet, men bland rektorer och pedagoger råder fortfarande stor osäkerhet kring hur den pågående AI-revolutionen ska hanteras.

• Vilka möjligheter ger generativ AI i undervisningen?
• Vilka är utmaningarna?
• Kan vi lita på att det är eleven som skrivit uppsatsen?
• Vad ska vi reglera?
• Vad ska vi uppmuntra?
• Vad vågar vi själva testa?

Och så vidare. Utan rätt stöd är det svårt att gripa tag i frågan.

– Vi fick tydliga signaler från skolorna, framför allt högstadiet och gymnasiet, att personalen behövde hjälp i det här, säger Mari Palm.

Alla rektorer, verksamhetschefer, skolchefen och utbildningskontorets chef var eniga om att AI-förståelsen måste öka.

– Vi kan inte ligga längst bak i utvecklingen. Det är nödvändigt för pedagogerna att förstå vad AI innebär för samhällsutvecklingen, framtidens arbetsmarknad och demokratibegreppet, och förstås även om möjligheterna och utmaningarna med att använda AI i undervisningen och lärandet.

Satsade på den AI-utbildning som Atea tagit fram i samarbete med AI Sweden

Strategin blev att först utbilda 24 pedagoger i kommunens utvecklingsgrupp. De är särskilt engagerade i undervisningsutveckling och fungerar som ambassadörer för digitalt lärande på kommunens skolor.

En av dessa pedagoger är Henrik Lind, mellanstadielärare och förstelärare inom digitalt lärande på Ekhammarskolan i Kungsängen.

Under vårens utbildning frågade han kollegerna om hur insatta de kände sig när det gäller generativa AI-verktyg som ChatGPT.

– Bara några få sa att de hade en ganska bra koll. Resten svarade i stil med ’Jo, jag har hört talas om det. Hur funkar det?’. De flesta har inte riktigt funderat på AI ska kunna komma att påverka undervisningen, annat än att elever kan fuska, säger han.

AI-utbildningen, framtagen av Ateas verksamhetsutvecklare inom skola tillsammans med AI Sweden, har målet att göra artificiell intelligens tillgängligt och begripligt för alla deltagare, oavsett teknisk bakgrund. Det ska även vara lätt att ta kunskaperna, övningarna och diskussionerna vidare till respektive skola.

Henrik berättar hur han sprider kunskaperna vidare från utbildningen.

– Jag fick en del begrepp, förklaringsmodeller och övningar som hjälpt mig förklara för mina kolleger.

Bland annat har han genomfört en 45-minuters föreläsning för omkring 70 lärare på sin egen mellan- och högstadieskola:

– Jag visade hur AI kan förenkla läraruppdraget, både för planering av lektioner och för lärandet. De fick även se exempel på hur eleverna kan dra nytta av prompter med utgångspunkt i undervisningen, och vilka resultat de kan få. Det blev väldigt uppskattat, säger han.

Fart på diskussionerna om AI:s inverkan i skolarbetet

En fråga som diskuterades under utbildningen var om elevers hemuppgifter. Hur ska de utformas i fortsättningen nu när elever kan låta ChatGPT eller andra AI-tjänster göra jobbet åt dem?

Henrik berättar att i hans senaste sjätteklass var hela textinnehållet i en inlämningsuppgift tydligt AI-producerat.

– Att elever använder AI som en del i processen har jag personligen inget problem med, men att elever kopierar den genererade texten rakt av är något annat. Om man känner sina elever vet man vilka ord de inte själva skulle använda i en text, säger han.

Men han tillägger också:

– Det är inte alltid lätt att upptäcka fusket.

Att AI-skickliga elever kan lära sig att prompta fram texter som inte väcker misstankar hos lärarna, är ett problem. Eller? Är det snarare att betrakta som en kompetens?

– Det tyder i alla fall på god utvecklad metakognition, konstaterar Henrik som tycker att det är värt att underhålla tanken på att lära alla eleverna att ta hjälp av AI på motsvarande sätt, fast som inspiration och hjälp i processen.

– Om vi verkligen vill se elevers egna förmåga att skriva en text, då kan vi ju låta det ske i skolan, som på de nationella proven, menar han.

Diskussionerna om hur hemuppgifter bör utformas och hur elever bör använda AI i och utanför skolan stannar inte i och med utbildningen. Tvärtom. Det samtalet har bara börjat. En diskussion som inte kan vänta, menar Mari:

– Det är just den typen av diskussioner som behöver komma igång inom skolan.

En språngbräda för den fortsatta AI-kompetensutvecklingen

I Upplands-Bro genomfördes tre träffar med utvecklingsgruppen, och deltagarna fick dessutom hemuppgifter att utföra på arbetsplatsen mellan varje gång. Mari är mer än nöjd över resultatet:

– Vi uppskattade också hur lyhörda de var på att anpassa innehållet efter våra behov, säger Mari.

– Det var verkligen bra tänk rakt igenom. Bra planering, bra bilder, bra upplägg och framför allt bra övningar.

Det märks att de som höll i utbildningen själva är pedagoger med bakgrund som lärare i skolan.

Utbildningen har blivit en språngbräda för kommunens bredare utveckling av AI-kompetensen inom skolan.

Deltagarna har inte bara fått en grundläggande förståelse av AI i skolkontext, utan har också fått ett gemensamt språk som kommer att fungera som en solid grund för framtida diskussioner och tillämpningar.

– Nästa steg för oss är att låta alla pedagoger i kommunen gå en ettårig digital AI-utbildning. Deltagarna i utvecklingsgruppen kommer då att kunna leda diskussioner som behöver tas på deras arbetsplatser. De har en bra grund, och fick mycket material med sig från utbildningen som de kommer att ha stor nytta av, säger Mari.

Efter Ateas AI-utbildning har utvecklingsgruppen även fått Erasmus-bidrag för att åka till andra länder och studera hur AI används i undervisningen där.