Hoppa till huvudinnehåll
2019-08-13

Tudelade åsikter om digital teknologi i skolan

Som forskare i pedagogik intresserad av skolans digitalisering finns det en vanligt förekommande problematik när digitala teknologier införs i undervisning och lärande. Problematiken uttrycker sig ofta som två olika ståndpunkter.

Josef Siljebo
Doktorand vid Umeå Universitet

Den ena ståndpunkten uttrycker att man måste hitta nyttan med digitala teknologier i skolan. Det kan handla om effektivisering på olika sätt, ökade resultat för eleverna, ökad likvärdighet med mera. Relativt tydliga mål att arbeta mot, dock otroligt svåra att uppnå.

Den andra ståndpunkten har en mer reserverad inställning att digitala teknologier alls ska vara i skolan. Här kan det handla om att resurser som läggs på teknologierna kanske skulle göra mer nytta på andra mer traditionella teknologier, på människorna som jobbar i skolan med mera. Bevara det som faktiskt visat sig fungera i alla tider och lägga resurser på att stödja.

När dessa två ståndpunkter möts har man svårt att enas om något alls, eftersom de två är motsatta varandra. Problematiken dessa två ståndpunkter ger uttryck för är att man inte har pedagogiken som utgångspunkt, utan snarare digitala teknologier eller något annat. Pedagogiken, det fundament man bygger undervisning och lärande på, borde också vara det fundament på vilken man inför digitala teknologier i en pedagogisk praktik som skolan.

Min utgångspunkt är att digitala teknologier har störst chans att komma till bra användning där det finns en tydlig pedagogisk problematik - i praktiken - som behöver stödjas. Utgångspunkten är således pedagogiken. Vidare bestäms pedagogiska praktiker av sina unika förutsättningar. Vad som är problem i en praktik behöver inte vara sant för en annan. Däremot kan många dela samma problematiska förutsättningar, exempelvis skolor i glesbygdskommuner. Och vidare kan man se pedagogiska praktiker som fullt ut är beroende av digitala teknologier, exempelvis fjärrundervisning. Fjärrundervisning i glesbygdskommuner skulle således kunna vara ett konkret exempel på skolans digitalisering där pedagogisk praktik möter digitala teknologier på ett unikt sätt. Ett sätt där grundtanken är att få pedagogiken att fungera med stöd av digitala teknologier.

Under hösten kommer jag arbeta närmre med just utveckling av fjärrundervisning i glesbygdskommuner. Där, om någonstans, borde vi kunna hitta något riktigt användbart för att förstå en adekvat digital kompetens för skolledare.