It-trassel kan komma att kugga elever i de nya digitala nationella proven
Specialistspaning: Tekniska blindfläckar och organisatoriska utmaningar i kommunerna kommer att fälla krokben för en skara olyckliga elever när de första digitala nationella proven införs om 3-4 år. Det blir resultatet i många av de kommuner som avstår från att skapa djupa samarbeten mellan it-avdelningar, skolor och kommunledningar i den digitala transformationen. Det menar Ateas Johan Kåvestam i den här spaningen.
Spaningen i ett nötskal
Skolverket har infört de första digitala nationella proven (DNP) och vänt sig till skolor och it-avdelningar runt om landet för att förvissa sig om att proven ska kunna genomföras smärtfritt. De har ställt en lång rad frågor i stil med ”Är era wifi-nätverk tillräckligt bra?” och ”Är eleverna vana vid datorer?”. Ett stort problem är att ”ja”-svaren på frågorna kan betyda allt möjligt; På vissa skolor är det 2Mbit/s internet i alla lokaler, och 100 procent av eleverna är vana och trygga datoranvändare. Ett rungande ja, alltså. På andra skolor kommer det att visa sig att ”ja”-svaren i själva verket betyder att ”ja, nästan”. Kanske 99 procent av eleverna, har datorvana, medan 1 procent kan kategoriseras som teknikanalfabeter. Och ”ja” på frågan om wifi-nätverken kan spegla att det överlag fungerar utmärkt, men ingen har detaljkontrollerat att uppkopplingen är snabb nog i varje litet hörn av alla fysiska provlokaler.
Och en sak till… i de fall där skolor eller it-avdelningar är medvetna om brister, och därmed svarat nej, så får någon i uppgift att utföra åtgärder, ofta helt utan en djupare diskussion mellan it och skola. Ingen gemensam vision tas fram som kan skapa en trygg och bra helhetsupplevelse för elever och lärare på provet. Sammantaget resulterar det här i negativa konsekvenser på provdagen.
Johan Kåvestam är it-arkitekt på Atea och har utvecklat den nya tjänsten Startklar Digitala Nationella Prov
Besök Johans Linkedin-profil här.
”På andra skolor kommer det att visa sig att ”ja”-svaren i själva verket betyder att ”ja, nästan””
Vad rektorer, lärare, elever, it-avdelningen och kommunledning kommer att upptäcka
Vi kommer att ha elever som berövas sina möjligheter att prestera sitt bästa på provdagen – inte på grund av bristande kunskaper i matte eller svenska, utan på grund av långsamt wifi, problem med autentiseringen vid inloggning, teknisk ovana, batteritork i datorn (tillräckligt med eluttag saknas ofta), teknisk stress eller brist på teknisk support i provsalen. Kommuner som jobbar klokare, där it och skolor tillsammans går på djupet med behoven redan nu, har ett helt annat läge. Man får upp sina brister på bordet – inte bara inom olika silon, utan också som organisation. Men belöningen av processen blir att hela verksamheten utvecklas, och elever och lärare får i god tid bekanta sig med autentisering och allt annat. Det skapar trygghet. Sättet att tackla digitaliseringen av de nationella proven kan bli en plog för kommuners övriga digitalisering.
Toleransen mot tekniskt strul blir allt lägre i samhället, särskilt bland yngre. Det finns idag en ökad förväntan på att tekniken ”bara ska funka”. Konsekvenserna av bristen på samarbete mellan silos har synts i oräkneliga offentliga projekt de senaste åren. Det har skapat ett högre medvetande om att samarbete över silo-gränserna behövs för att lyckas i digitaliseringen.
Värt att reflektera över
- Vad är din roll i att skapa den samsyn som krävs mellan skola och it för både elever och lärare ska känna sig trygga inför de digitala nationell proven?
- Vad skulle det betyda för hela kommunens digitaliseringsresa om förberedelserna inför det digitala provet blev en förebild för hur samarbete mellan it och verksamhet kan se ut?
