Hoppa till huvudinnehåll
2023-03-27

6 röster: Så utvecklas vi när skolan satsar på framtidskompetenser

Vad betyder det för samhället att elever i skolan blir ännu bättre på innovation, samverkan, entreprenörsanda och andra framtidskompetenser? Här berättar sex röster från både näringsliv och offentlig sektor hur dessa avgörande kompetenser minskat lidande hos patienter, löst nationella kriser, utvecklat samhället och skapat nya innovationer.

Satsningar på framtidskompetenser i skolan blir avgörande för att möta de behov och storskaliga utmaningar som ligger framför oss.

– Skolväsendet har en viktig roll i att engagera eleverna med verklighetsbaserade och ämnesövergripande uppgifter som underlättar systematisk träning av dessa färdigheter, säger Linda Rudin, skolspecialist på Atea.

Kreativitet, innovation, entreprenörsanda, samverkan och digital kompetens är förmågor som företag i alla branscher, liksom den offentliga sektorn, och även fristående organisationer, lutar sig allt mer mot för att möta behov, skapa nytta och lösa problem.

Här är några exempel.

Carita Weiss på Swedbank Pay: Snabb anpassningsförmåga var det som löste krisen

Mitt i sommaren 2021 skedde en internationell it-attack mot Coop (och flera andra aktörer i handeln). 700 butiker kunde inte längre ta betalt i kassorna.

Carita Weiss

Carita Weiss, Swedbank Pay

Carita Weiss, tidigare digital chef för betallösningar på Coop och idag produktchef på Swedbank Pay, berättar hur hennes team lyckades hitta en väg ut ur krisen.

De tog hjälp av appen Scan & Pay som introducerats i 200 butiker, en app där kunderna skannar sina varor själva direkt med mobilen.

Genom ett fantastiskt lagarbete – med ett agilt arbetssätt och snabb anpassningsförmåga – såg de till att appen kunde användas som ett effektivt betalsätt medan kassorna fortfarande var nedstängda, inte bara i de 200 butikerna utan i alla 700. Coop-butikerna kunde därmed öppna efter några få dagar, trots attacken mot kassorna.

Det agila arbetssättet var en viktig förklaring till den snabba lösningen. De testade idéer snabbt utan rädsla för att göra fel. Kreativitet blir viktigare än erfarenhet när spelplanen är ny.

– När allt ställdes på sin spets, levererade vi som bäst. Vi hanterade krisen digitalt med snabba, flexibla möten och roller som ändrades, säger Carita.

Per Englund på Region Stockholm: ”När vi tänkte helhet minskade den medicinska stressen drastiskt på barnonkologen"

Förmågan att tänka innovativt, kreativt och att se utmaningar i ett större perspektiv ledde fram till en banbrytande lösning på Karoliska sjukhuset, en lösning som drastiskt minskat stressen hos barn med cancertumörer och blodsjukdomar – och sparat Region Stockholm 700 000 kronor per år.

Utmaningen förut var att personalen tvingades lägga ner mycket mer tid med barnen inför återkommande injektionssprutor.

Per Englund

Per Englund, Region Stockholm

– Medicinen är nödvändig att ge, annars överlever inte barnen. Så personalen gjorde allt för att barnen inte skulle bli rädda, för misslyckades man det så tog allt mycket längre tid, och skapade mer lidande för både barn och anhöriga, berättar Per Englund, innovationsledare i Region Stockholm.

Det gav en viss lättnad att på avdelningen placera en riktig robot med ett skärmspel på magen: Nålspelet. I spelet får barnen själva rengöra huden, ta på salva och göra ett nålstick i lite mer lekfull digital miljö innan det är dags att ta en riktiga injektionen. Men det gav bara en begränsad effekt.

– För när barnen väl befinner sig på avdelningen, så är föräldrarna så fyllda av oro och rädslor att dessa projiceras på barnen. Vi insåg att vi behövde se helheten, och titta på vad som händer innan barnet kommer till sjukhuset. Borde kanske Nålspelet spelas hemma i stället?

Så blev det. Ingreppen går idag oändligt mycket lättare, tack före den här förändringen.

– Det finns ofta enormt mycket att vinna genom att tänka helhet. Vad händer före och efter en viss situation? Vilka insatser kan göras där?

Samhällsvinsten är större än de 700 000 kronorna. Föräldrar till cancersjuka barn är ofta sjukskrivna i åratal efter barnets behandling.

– Genom Nålspelet och andra åtgärder tillsammans med barnen, kan även deras stress minska. En enorm vinst för barn, föräldrar och samhälle.

”En av viktigaste frågorna för skolan är hur eleverna kan utbildas för roller som ännu inte existerar.”

— Jenny Långström
Microsoft

Jenny Långström på Microsoft: Enorm kunskapsomställning och förändrade roller väntar

Den fjärde industriella revolutionen är här med full kraft med all sin digitalisering. Och snart följs den upp av en femte också med AI och mänsklig kreativitet i samarbete. Båda skiftena kräver enorma kunskapsomställningar.

– Bara inom techbranschen saknar vi 150 miljoner människor i världen de närmaste fem åren. Takten vi behöver förkovra oss ändras radikalt, säger Jenny Långström, Training Program Manager på Microsoft.

Jenny Långström, Microsoft

Nya yrkesroller skapas kontinuerligt i den här snabbföränderliga världen. Jenny är själv ett exempel på det. Hennes roll existerade inte när hon började på företaget för sex år sedan.

– DevOps Engineer, Big Data Architects och AI Engineers är andra roller som har tillkommit de senaste tio åren.

– En av viktigaste frågorna för skolan är hur eleverna kan utbildas för roller som ännu inte existerar. Mycket handlar om förmågan att ta till sig ny information, vara kreativ och lära av varandra.

På Microsoft har medarbetarna blockad tid för det kontinuerliga lärandet – som bland annat handlar om att reflektera.

– Det kan handla om att lära sig av en framgång eller ett misstag som man själv har gjort, eller lära sig av en kollega.

Niklas Huss på Mindshift: Lägerelden behövs även i dagens och morgondagens samhälle

Den nationella rörelsen MindShift har ett stort fokus på att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv som främjar psykisk hälsa och välbefinnande. En av grundarna är Niklas Huss, som trycker på att vi alla i samhället måste bli bättre på att tillvarata vad människor är bäst på:

– Att vara människor och utveckla våra unika inre förmågor, säger han, och tar upp det här med lägerelden:

Niklas Huss

Niklas Huss, Mindshift

– En gång i tiden samlades vi runt lägerelden och lyssnade på varandras livsberättelser. Vi var i olika åldrar och hade olika perspektiv. Mycket av det har glömts bort i ett arbetsliv starkt färgat av optimering och effektivisering.

Som ett konkret exempel på hur lägerelden kan se ut idag nämner han initiativet Samverket, ett pilotprojekt där aktörer inom offentlig sektor träffas för kreativt och innovativt nytänkande, och för att dela kunskap och kompetens med varandra.

Tillhörighet, reflektion, perspektivtagande, nyfikenhet, hoppfullhet, lärande, samskapande, prestigelöshet, inkludering … allt det där är viktiga komponenter för både utveckling och inre välmående – och därmed för framtidskompetenta människor, menar Niklas.

Birgitte Stjärne: expert på intraprenörskap

Det pratas ofta om hur värdefulla entreprenörerna är för samhällets utveckling. Inte lika ofta nämns intraprenörerna – trots deras enorma påverkan:

Birgitte Stjärne

Birgitte Stjärne, expert på intraprenörskap

– 70 procent av de mest betydelsefulla innovationerna skapas av intraprenörer, säger Birgitte Stjärne, själv intraprenör och författare till boken ”Intraprenören – nyckeln till innovation”.

Intraprenörer är kreativa medarbetare som utforskar nya tankegångar och hittar nya lösningar. Ofta rör det sig om individer som är passionerade, energiska, hängivna, uthålliga och fokuserade.

– Ofta kallas de eldsjälar. Många gånger blir de ifrågasatta och kallas otåliga, påstridiga, för ambitiösa eller överdrivet pratiga.

Birgitte tror att Sverige skulle må bra av att släppa fram den kraft som intraprenörskap ger – särskilt nu i en tid då samhällssystemet går från relativ stabilitet till snabb förändring, med alla skiften som det i sin tur för med sig:

  • Skifte från kända fakta till okända fakta
  • Skifte från erfarenhet till experiment
  • Skifte från mätbarhet till agil anpassning
  • Skifte från riskminimering till att våga ta risker
  • Skifte från ”know-how” till ”know-who”

– Intraprenörerna och deras team har många av de framtidskompetenser som efterfrågas idag för att hantera snabb förändring. Därför har såväl skolan som näringslivet en viktig uppgift när det gäller att identifiera, utveckla och ta tillvara dessa färdigheter, då det kommer gynna samhällsutvecklingen på både kort och lång sikt.

Matilda Drakvingen och Caroline Carlstedt på Scania Academy: Hos oss behöver alla ha ett eget driv i lärandet

Fordonskoncernen Scania har identifierat en av sina viktigaste framtidskompetenser för att kunna leda skiftet mot ett hållbart transportsystem.

– Vi kallar den kompetensen för ”learnabilty”, eller lärförmåga. Den behöver övas upp i en verklighet när målet är rörligt, säger Caroline Carlstedt.

Lärförmågan kokar ner till omvärldskoll, lärstrategi, lärkultur och lärlandskap.

Matilda och Siri

Matilda Drakvingen och Siri Norman, Scania

– Lärandet hos oss är väldigt självdrivet. Du använder din egen nyfikenhet och motivation i stället för att någon talar om för dig vad du ska göra för att lära dig. Du sätter egna lärmål, testar nya sätt att göra saker på och reflekterar kring lärandet.

– Utveckling sker oavsett om man vill eller inte – så det gäller att hänga med och kontinuerligt lära sig nya saker i det dagliga arbetet.

Att skicka medarbetare till klassrumsutbildningar hör till dåtiden. I stället är det nu fokus på att skapa olika sorters lärandearenor i arbetsvardagen, till exempel återkommande förbättringsmöten.

Lärkulturen handlar mycket om inställning, påpekar Matilda Drakvingen och Caroline Carlstedt:

– Att vilja lära sig är viktigare än att tro att man måste kunna allt från början.
Att kultivera det livslånga lärandet genom alla delar av livet är därför något vi ser som viktigt.

Hur kan ni arbeta med framtidskompetenser?
  1. Barn föds med ett stort mått av kreativitet. Skolväsendet har en betydande roll att redan från låga åldrar och vidare tillvarata och metodiskt träna såväl kreativitet som andra framtidskompetenser. Detta kommer att bidra till både den personliga, kollektiva och samhälleliga utvecklingen.
  2. Framtidskompetenta människor är avgörande nycklar bakom förändringar som löser storskaliga utmaningar. Att ge dem förutsättningar och utrymme att kultivera dessa färdigheter blir därför viktigt.
  3. Det är vitalt att fundera på hur man som organisation kan skapa team och kulturer där framtidskompetenser delas och frodas, hur man kan uppmuntra innovation och idérikedom, hur man vågar prova utan att vara rädda för misslyckande. En sådan miljö är inte bara motiverande, men kan också göra verklig skillnad för framgång.

Vill du veta mer om framtidskompetenser? Kontakta mig.

Linda Rudin
Linda Rudin
Skolspecialist, Skola
Skicka e-post