Hoppa till huvudinnehåll
Visst krävs kartläggning av kompetens, ett systematiskt arbete och förändringsledning för blir redo för digitala nationella prov från hösten 2024. Men omställningen är också en möjlighet att stärka flera delar av skolan, bland annat lärandet på lika villkor. Det menar Ludvika kommun.
Ludvika kommun
Ludvika
Stärka lärande på lika villkor och göra skolan redo för digitala nationella prov genom kartläggning, systematiskt arbete och förändringsledning.

Hösten 2024 är det dags. Då bänkar sig elever från årskurs 6 och 9 för att skriva de nationella proven. För första gången helt och fullt i en digital miljö.

Övergången till DNP sker stegvis

Från hösten 2024 kommer digitala nationella proven ligga i Skolverkets provplattform och genomförandet kommer att ske helt i den digitala miljön. Även lärarnas bedömningsarbete.

Många elever skriver nationella proven på skärm redan idag. Skillnaden är att proven fortfarande delas ut på papper, men eleverna fyller i svaren digitalt. Från hösten 2024 blir digitala nationella prov alltså obligatoriskt för alla elever i sexan och nian, i fler ämnen och i samtliga delar.

Proven rullas sedan succesivt ut under 2025 och berör hundratusentals elever och tusentals skolor runt om i landet. För att klara omställningen behöver skolorna få rätt teknik, organisation och kompetens på plats.

– Det är lätt att få tunnelseende och lägga allt fokus på målet ”ett digitalt prov ska genomföras”. Vi har i stället försökt bredda vårt synfält och se om det finns fler vinster som vi kan uppnå samtidigt, när vi ändå ställer om till en mer digital skola, säger Anders Bobäck, verksamhetsutvecklare i Ludvika kommun.

Han betonar att satsningen har ett mer långsiktigt mål än enbart digitala nationella proven.

– Vi ville få stöd att ställa om till en skola som klarar demokratiuppdraget ”Ge barn och elever möjlighet att utveckla den digitala kompetens som behövs för att vara en aktiv samhällsmedborgare”. Därför inkluderade vi även förskolan i arbetet, säger Anders Bobäck och lägger till:

– Men vi såg också att de insikter och verktyg som vi skulle få med oss skulle bli viktiga för att kunna genomföra de digitala nationella proven.

Lyft blicken och se fler vinster

För att samordna arbetet och jobba kostnadseffektivt samlade Ludvika kommun skolledare och rektorer från sin egen och Smedjebackens kommun samt från gymnasieförbundet VBU*.

Gruppen som driver arbetet framåt består av skolledare, rektorer och verksamhetsutvecklare. De behövde få svar på frågor som: ”Hur påverkas rektorernas uppdrag av digitala nationella prov?” och ”Hur kan arbetet i klassrummet förändras så att eleverna får rätt förutsättningar?”. Och inte minst: ”Kan lärandet bli mer rättvist och tillgängligt med digitala lärresurser?"

– Vi vill ge eleverna i våra kommuner likvärdiga förutsättningar att klara de digitala nationella proven. Kartläggningen visade bland annat att de behöver träna på att lösa olika uppgifter på en skärm. Det är ju inte samma sak att läsa en text eller lösa en uppgift på papper som på en skärm, konstaterar Anders Bobäck.

två män sitter och diskuterar

Metodiskt förändringsarbete mot målet

Men det är lite tidigt att kliva fram till insikterna redan, vi återkommer till dem snart.

Ludvika kommun, med förvaltningschef Jonas Fors i spetsen, bestämde sig för att arbeta metodiskt för att nå målet ”Genomföra DNP i alla skolor våren 2025 och framåt.”

– För att få rätt teknik, organisation och kompetens på plats valde vi att ta hjälp av en extern partner. Vi kände till Atea sedan tidigare och bad dem hjälpa oss med processledningen i första hand, säger Jonas Fors och fortsätter:

– Men det har också varit värdefullt att kunna bolla frågor om allt från val av Chromebooks till val av appar och annan mjukvara. I ett senare skede var det också Atea som stod för utbildning i förändringsledning. Något som gett oss verktyg som vi använder så gott som dagligen.

man skriver på digital whiteboard

Kartläggning ger en bild av vad som behöver förändras

För att få koll på nuläget, vad som behövde förändras och förbättras fick lärarna i Ludvika och Smedjebackens kommun i en enkät beskriva/svara på:

1) Lärarnas arbetssituation kopplat till digitala verktyg och tjänster, alltså IKT*.
2) Hur barn, elever och lärare använder digitala verktyg idag.
3) Hur skolledning och rektorer leder digitaliseringsarbetet.
4) Specifika frågor som styrgruppen ville lägga till, exempelvis: Hur väl förberedda är eleverna på digital läsning?

Koll på begreppen

Didaktisk kompetens är en del av lärares yrkesprofession och handlar om hela undervisningsprocessen: inlärning och undervisning. Den förutsätter att läraren har både teoretisk och praktisk kunskap (Källa: Jank & Meyer, 1997; Kroksmark, 1994; 1997).

Likvärdighet inom skolan innebär lika tillgång till utbildning. ”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag” (1 kap. 8§ skollagen).

IKT står för informations- och kommunikationsteknik och syftar på den kommunikation som uppstår mellan människor i användandet av digitala verktyg. Att använda IKT i undervisningen kan ge eleverna möjligheter till ett fördjupat lärande och verkligt inflytande över undervisningen.

Några insikter och åtgärder efter kartläggningen

Med kartläggningen som grund diskuterades och prioriterades sedan förändringar och förbättringar.

Jonas Fors och Anders Bobäck summerar de viktigaste insikterna och åtgärderna så här:

  • För att driva förändring framgångsrikt krävs kunskap och kompetens. En av våra insikter och åtgärder blev därför att låta skolledare, rektorer och berörda från förvaltningen gå en utbildning i förändringsledning.
  • Vi ville ha stöd och verktyg för att ”Ge barn och elever möjlighet att utveckla den digitala kompetens som behövs för att vara en aktiv samhällsmedborgare”. Därför var det viktigt för oss att inkludera även förskolan i arbetet.
  • Verksamheter med en digitaliseringsplan lyckas bättre med sitt förändringsarbete. Därför var ett av våra första steg att ta fram en sådan.
  • Vi behövde stärka vår ledarkultur på flera sätt. Vi ville få svar på frågor som: Hur är man ledare i ett digitalt klassrum?
  • Vi ville passa på att lyfta och stärka didaktiken; hur barn i förskola och elever i skolan kan ta till sig kunskap med stöd av digitala lärresurser. Målet är ett rättvist lärande, tillgängligt för alla, på lika villkor.
  • Likvärdiga förutsättningar. Barn och elever i våra kommuner ska ha tillgång till likvärdiga och ändamålsenliga digitala lärresurser, både när det gäller hårdvara (tex Chromebooks) och appar.
  • Vår verksamhet genomsyras av en ”Dela Kultur”. Om någon lärare är jättebra på att undervisa med stöd av en viss gärna lärresurs eller app, så lär hen ut det till fler. För att skapa lika förutsättningar för lärande.
  • Vi har skapat nätverk för olika yrkesroller för att få till ett utbyte av kunskap och erfarenhet. Exempel på grupper kan vara: Pedagogernas it-grupp eller Rektorernas grupp för förändringsledning.

Hand håller i pena och skriver på digital whiteboard

Ett starkt varför ger energi

Kartläggningen, det systematiska arbetet och förändringsledningen ger sakta men säkert resultat i de båda kommunerna. Inför de digitala nationella proven, men även på fler områden – och över en längre tidshorisont.

– Ett verktyg vi fått med oss är att ta fram ett starkt varför, att sätta ord på varför vi gör den här förändringen, bortsett från att vi måste. För oss har barnen och elevernas rätt till lärande på lika villkor varit en av våra viktigaste svar. Och att förberedelserna inför digitala nationella proven också är ett viktigt tillfälle att diskutera och utveckla läran om lärandet, säger Anders Bobäck.

7 tips från Jonas Fors och Anders Bobäck

Skapa förbättringar som dröjer sig kvar även efter digitala nationella proven!

  1. Organisera er väl och arbeta systematiskt i grupper.
  2. Genomför en kartläggning på enhetsnivå, så slipper ni gissningslekar om hur väl rustade ni är inför DNP.
  3. Formulera ett kraftfullt Varför. Varför behöver ni rusta er inför DNP? Är det för att stärka lärarnas kompetens? Är det en fråga om tillgång till kunskap på lika villkor? Ett starkt Varför ger stark motivation.
  4. Utbilda cheferna i förändringsledning och stötta dem genom hela processen.
  5. Skapa nätverk för diskussioner, stöttning och motivation. I Ludvika har rektorerna ansvar för digitaliseringsfrågor och lärare (från flera skolor) jobbar vidare i Pedagogernas it-grupp.
  6. Ta hjälp av en extern processledare med kompetens inom digitala verktyg, skola och didaktik.
  7. Se vinster bortom DNP. Visst är det viktigt att eleverna kan genomföra de digitala nationella proven när det är dags. Men värdet som uppstår kan spänna över så många fler områden – och över lång tid framåt.

*VBU: För att samordna arbetet och jobba kostnadseffektivt samlade Ludvika kommun skolledare och rektorer från sin egen och Smedjebackens kommun samt från gymnasieförbundet VBU. Alla tre huvudmän ingår i styrgruppen, men delar av förändringsarbetet har genomförts på olika sätt. Exempelvis valde VBU att inte genomföra Ateas kartläggning och förändringsledningsutbildning.

Två män kommer gående framför en solbyggnad

**************************

Text: Ulrika Nybäck
Foto: Fredrik Andersson

**************************

💡Behöver ni stöd kring DNP?

Vi kan hjälpa er framåt med hjälp av exempelvis kartläggning, nulägesanalys, tekniska förutsättningar och digital kompetens.

Läs mer om digitala nationella prov.

porträttbild på man - Anders Bobäck

Anders Bobäck, verksamhetsutvecklare i Ludvika kommun.

Porträttbild på man - Jonas Fors

Jonas Fors, Förvaltningschef, Ludvika kommun.

💡 Behöver ni stöd kring DNP?

Vi kan hjälpa er framåt med hjälp av exempelvis kartläggning, nulägesanalys, tekniska förutsättningar och digital kompetens.

Läs mer om digitala nationella prov.

Kontakta mig om du vill veta mer

Linda Rudin
Linda Rudin
Skolspecialist, Skola
Skicka e-post