Ledarskap och digitala verktyg lyfter Hovsjöskolans resultat

På Hovsjöskolan i Södertälje har vägen mot förbättrade skolresultat varit full av utmaningar, men fokus har hela tiden varit vad som gynnar elevernas utveckling mest.

– Man måste vara medveten om behovet av att förankra och inkludera alla i det som händer. Vi behöver också vara tydliga med varför vi gör på ett visst sätt. Förändringar behöver ske i en takt som alla mäktar med, samtidigt som vi pushar i rätt riktning, säger rektor Håkan Malmrot.

Det handlar om att ge den individuella kraften utrymme – och att uppmuntra lusten att upptäcka och lära sig något nytt. Samtidigt gäller det att vara tydlig med vad som måste göras, vad alla måste kunna och vad som blir nästa steg, menar Håkan Malmrot och förklarar.

Håkan Malmrot, rektor Hovsjöskolan

– Har du en struktur och medvetenhet i allt du gör, och håller fast vid det, då kommer bollen så sakta att börja rulla.

Jättekliv under pandemin

När Håkan Malmrot kom till Hovsjöskolan 2015, då som enhetschef, var en av hans första åtgärder att ta fram en plan för IKT; information- och kunskapsteknik. I en agenda slog han fast vilka digitala verktyg som skulle användas för att förankra planen i verksamheten. Vissa delar av förändringsarbetet har tagit ett par år att befästa, för att kompetensen ska sitta hos alla.

– Andra gånger har vi tvingats gå snabbare fram, som under pandemin. Där vi fick ta krafttag och ett digitalt jättekliv. I vissa årskurser tvingades vi digitalisera vår undervisning helt och hållet, säger han.

Under pandemin fokuserade skolan på att så många nior som möjligt skulle uppnå kunskapskraven. Våren 2021 nådde eleverna ett genomsnittligt meritvärde på 220,8, vilket är det högsta någonsin.

– Det är jättebra, med tanke på att Hovsjöskolan har fler och större utmaningar än många andra skolor. Siffran kan jämföras med meritvärdet år 2010, som då var 141,6, säger Håkan Malmrot.

En skola med 30 språk

Det är inte bara skolans läge, högt uppe på en kulle, som innebär en uppförsbacke. Området där Hovsjöskolan ligger präglas av utanförskap och minst 95 procent av eleverna har utländsk bakgrund. På skolan talas cirka 30 olika språk.

– Många vårdnadshavare saknar eftergymnasial utbildning och eleverna kan sakna stöd hemifrån. För att skapa mer likvärdiga förutsättningar för fortsatta studier har vi valt att låna ut datorer till alla elever i årskurs 7 till 9 som de kan ta hem, säger Håkan Malmrot och fortsätter.

– Tanken är att eleverna ska kunna studera när och var de vill, men även kunna dela datorn med vårdnadshavaren. Även om den främst ska användas för studier.

Självkänsla, bemötande och digitala verktyg

Hovsjöskolan använder idag digitala plattformar, program och appar som ett stöd för lärandet. Verktygen kan bland annat ge stöd för översättning av språk, liksom bildstöd under lärprocessen. Information och dokument kan delas, sparas och sedan vara tillgängliga när eleverna behöver dem.

– Det är jättemånga faktorer som bidrar till att en skola lyckas. Digitala verktyg är en del. Väldigt mycket handlar också om självkänsla, hur eleverna mår och vad de har för framtidsbild. Därför är ett relationsskapande bemötande otroligt viktigt. Speciellt på en skola som denna som haft låga resultat och ligger i ett utanförskapsområde.

Varje morgon står Håkan Malmrot vid skolans entré och hälsar eleverna välkomna. Vid sin sida har han oftast skolsköterskan, kuratorn och andra i skolans ledning vilket gör det lätt för eleverna att ställa frågor, boka tid och lära känna dem. Det blir mer synligt vem som gör vad och det blir lättare att ta kontakt i framtiden, om det skulle behövas.

Tydliga stödstrukturer

Håkan Malmrot berättar om hur skolan jobbat med att förenkla och underlätta skolarbetet. Regelbundna tider med lunch samma tid varje dag för varje årskull synliggör de elever som av någon anledning inte är i klassrummet. Att synliggöra skolk gör att pedagogerna kan agera snabbare för att få tillbaka eleverna till undervisningen. Ett färglagt schema, som motsvarar färgerna på ämnesmapparna i klassrummet, är en annan detalj som förenklar och ökar fokus på undervisningen.

Hur digitala verktyg kan bli en del av stödstrukturen blir tydligt vid ett besök i det klassrum där Robert Ablahad, förstelärare i engelska för årskurs 7 till 9, har lektion. Det första som möter eleverna är en PowerPoint som visar datum, lektion, innehåll och mål för lärandet.

– PowerPointen är synlig under hela lektionspasset. Det skapar tydlighet och minimerar frågor som inte rör ämnet. Vi har också en exit ticket, där vi på olika sätt testar eleverna för att se om de tagit del av lektionen, säger Robert Ablahad.

Egna datorer värdefullt

Att eleverna har egna datorer gör det lättare för lärarna att hjälpa dem med studierna, anser Robert Ablahad. Datorerna har varit extra värdefulla under pandemin.

– Det kan vara något så enkelt som att dela dokument, så att vi alla ser varandras anteckningar. Vi har ju en del elever som inte får ner de anteckningar de behöver, under ett lektionspass. Då är det bra att jag kan gå in och kika hur det går och lämna feedback i deras anteckningar, säger Robert Ablahad.

Pandemin innebar att Robert Ablahad fick sköta all undervisning digitalt. Hälften av eleverna fanns i klassrummet och den andra hälften i Teams.

– Det var lite utmanande i början, men efter ett tag fattade de vad som gällde och vilka oskrivna regler som finns i digital undervisning. Som att inte prata rakt ut, utan att räcka upp handen.

Robert Ablahad berättar hur de i början fick stänga av vissa funktioner för eleverna (som mikrofonen), men att det efter några veckor inte längre behövdes.

Utbildar varandra

– Digitala prov har också gått bra. Med appar som Exam kan man låsa elevernas skärmar så vi vet att de inte är ute och surfar eller letar rätt på provsvar på nätet. Vi har också använt oss av Kunskapsmatrisen som fungerar på liknande sätt men erbjuder färdiga prov.

Som förstelärare har Robert Ablahad också ett uppdrag att stötta och hjälpa kollegor att utbilda varandra och föra verksamheten framåt. I och med pandemin har fler av hans kollegor blivit ännu mer öppna för att använda digitala verktyg. 

– Det många tycker är jobbigt är bedömning, när de inte kan se och validera var eleven får sin information ifrån. Sedan har vi ju utmaningar när nätet strular, när eleverna inte har med sig sin dator, när datorn varit urladdad och laddare saknats.

Skapar värde för varje krona

Att den kommunala Hovsjöskolan ligger i ett utanförskapsområde betyder riktade insatser och högre skolpeng som investerats i att göra skolan mer likvärdig, inkluderande och tillgänglig. Håkan Malmrot igen:

– Vi använder varenda krona så bra vi kan. Nummer ett för oss är att vara jättevassa på språk och att jobba kunskapsutvecklande i alla ämnen. Vi har ofta två lärare i klassrummet, vilket gör att vi blir bättre på möta utmaningar kring språk och vilka steg eleverna behöver ta för att lära sig saker.

Skolan erbjuder läxhjälp till elever som har svårt att nå målen. Det gäller för årskurs 7-9, två gånger i veckan.

– Vi ser till att det finns mellanmål och så kommer äldre studenter hit och stöttar. I höst blir nästa steg en ny IKT-plan, med uppdrag att utveckla undervisningen med stöd av de digitala verktygen. Här blir en kompetensutvecklingsinsats för Ipads i förskoleklasserna en viktig del.

Stärker kompetensen  

Atea har länge levererarat digitala tjänster till skolorna i Södertälje kommun. Med nytt digitalt fokus även på förskoleklasserna beslutade Hovsjöskolan nyligen att utöka samarbetet och anlita Atea även för kompetensutveckling. Under hösten introduceras Ipads i undervisningen för 6-åringarna.  

– Här behöver vi lyfta vårt kunnande och gör det med hjälp av Atea, som kommer att utbilda och stötta personalen i hur de bäst ska använda de verktyg Ipaden erbjuder. Det kan bli början på ett samarbete där Atea hjälper oss hitta de verktyg som passar våra behov och visar hur vi kan hantera dem bäst, säger Håkan Malmrot.

*********************************
Text: Susanna Lindgren
Foto: Beatrice Graalheim
*********************************