Enklare att driva förändring när skolledare får nya verktyg

I en värld där förändring tycks gå snabbare än någonsin är det viktigt att ha koll på trender och utveckling som förr eller senare kommer att påverka den egna verksamheten.

– I värsta fall ser skolan ut som den gjorde 1842, med en förmedlande undervisning och barn som ska sitta still i bänkraderna. Men omvärlden förändras och kraven på unga som ska ut i studier och arbetsliv likaså. Därför kan vi inte fortsätta göra skola som vi alltid gjort. Vi behöver göra lärandet tillgängligt på nya sätt, säger Tapio Liimatainen, utbildningschef i Knivsta kommun.

Lärdomar från pandemin och en ny riktning

Tapio och hans kollegor på utbildningskontoret insåg att de behövde förse skolledare och utvecklingsledare med rätt verktyg om de skulle lyckas. I slutfasen av pandemin inleddes en diskussion med Atea.

– Vi behövde reflektera över vilka lärdomar vi ville ta med oss från pandemin och hur det hybrida klassrummet skulle kunna se ut framöver. Vi behövde en grundidé: Vad är det vi vill åstadkomma? Undrar Tapio Liimatainen retoriskt.

Att digitalisering och förändring hänger ihop är glasklart – och för utbildningskontoret i Knivsta kommun innebar det satsningar i flera steg, under tre års tid.

– Det finns en röd tråd. Vi började med tre workshops där vi, med stöd av Atea, identifierade vad vi behövde uppdatera i vår digitala handlingsplan. Vi tog också fram Roadmaps som visar vägen från nuläge till önskat läge. För att kunna driva förändringen framåt har vi sedan byggt på med en utbildning i förändringsledning för samtliga skolledare och utvecklingsledare, säger Tapio Liimatainen.

Han betonar hur mycket mer kraftfull och uthållig förändringen blir, när samtliga ledare i skolan utgår från samma modeller, verktyg, terminologi och planer.

Ny kunskap, nya tankar, nya vanor

Att ta in ny kunskap, tänka i nya banor och agera på nya sätt är viktiga delar för den som ska driva förändring i och utanför skolan.

– Tjugo procent av min arbetstid ska jag befinna mig i nya tankar och processer och göra saker på ett nytt sätt. Det är ett förhållningssätt som jag använder sedan tidigare, men det har förstärkts under utbildningen i förändringsledning, säger Agata Viltelund, verksamhetschef för Knivstas kommunala förskolor.

Hon fortsätter:

– Det största värdet för mig är att vi har haft många fördjupade samtal och att vi fått modeller och verktyg som vi använder i vardagen. Någon av oss kan utbrista: ”Aha, vi befinner oss i motståndsfasen, då behöver vi rikta blicken framåt och agera så här”. Vi har också fått en bättre överblick över de projekt som faktiskt pågår, som gör vardagen i förskola och skola bättre för alla, inte minst barn och elever.

Tre konkreta områden som Agata och hennes kollegor just nu förbättrar är: lärmiljöerna för barn och elever, att de blir mer stimulerande och likvärdiga. Att den digitala kompetensen hos samtliga pedagoger i förskolan stärks – och att övergången mellan förskola och skola blir så smidig som möjligt. Även samarbetet mellan förskola och skola ska förstärkas.

Har blivit tydligare och jobbar mer systematiskt

Även Jonas Andrae Johansson har märkt att han i vissa situationer agerar annorlunda efter utbildningen i förändringsledning. Han jobbar som verksamhetschef för grundskola, gymnasieskola, SFI och Komvux i Knivsta kommun.

– Jag har blivit tydligare med mina medarbetare och jag jobbar mer systematiskt med de olika förändringsfaserna nu. Tidigare kunde jag vara lite för snabb från ord till handling och så undrade jag varför alla inte hade förstått och hängde med. Nu tycker jag mig ha blivit bättre på att informera, förankra och gå tillbaka till ursprungstanken; varför vi förändrar ett visst område, säger Jonas Andrae Johansson.

Ett av målen som skolorna i Knivsta jobbar med är att se till att eleverna känner sig mer delaktiga.

– Vi har något som kallas ungdomsråd som är ganska nystartat, där vi bjuder in elever från mellan och högstadiet. De har fått träffa politiker i Knivsta kommun och har också diskuterat och påverkat olika frågor, säger Jonas Andrae Johansson.

– Något av det bästa från arbetet med digitaliseringsplanen och utbildningen i förändringsledning är att vi har fått syn på hur många positiva processer som redan pågår i våra förskolor och skolor. Vi skolledare ser att det här sättet att arbeta på, och användandet av verktygen, sprids och utvecklas ute i verksamheterna, säger Agata Viltelund

Ökar tillgängligheten för elevernas lärande

Vid ett tillfälle satte en av eleverna fingret på något viktigt.

– Eleven sa ungefär så här; ”Det är konstigt att vi elever inte får ge förslag på hur undervisningen ska se ut. Vi har ju helt olika behov. Men ändå ser undervisningen ut på nästan samma sätt för alla”, återger Jonas Andrae Johansson.

Just nu pågår flera processer som ska möta det här behovet. Samtliga lärare och pedagoger går en utbildning i Specialpedagogik för lärande, som till stor del handlar om hur skolan kan öka tillgängligheten för elevernas lärande.

– Vi jobbar också med att ta fram mer varierade, fysiska lärmiljöer i skolan. Vissa elever kanske behöver stå mer eller sitta ostört oftare för att kunna fokusera. Andra lär sig mer i en miljö med många intryck, säger Jonas Andrae Johansson.

Vad gäller digitala verktyg och dataanalys (analytics) som stöd för lärande har skolorna i Knivsta kommit en bit på väg.

– Vi testar, utvärderar och använder flera digitala lärverktyg och appar. Vi använder exempelvis en app som påverkar elevernas läsutveckling och läsmotivation. Den mäter ögonrörelser, analyserar data och ger bland annat feedback på vilka böcker och texter som ger eleven bäst utveckling just nu, säger Jonas Andrae Johansson.

– Det jag uppskattar mest i stödet från Atea är att de varit väldigt lyhörda när vi planerade och genomförde utbildningen i förändringsledning. Det fanns en flexibilitet om vi exempelvis hade önskemål om att putta in ett visst innehåll, säger Tapio Liimatainen.

Analytics för att stärka lärandet kan bli en väg framåt

På tal om data och dataanalys som stöd för rektorer, lärare, elever och barn – det är nästa steg på Knivsta kommuns förändringsresa.

Tapio Liimatainen igen:

– Vi vill ta reda på hur vi kan jobba mer datadrivet i skolan framöver. Det blir först en workshop där vi ska belysa hur vi vill, kan och får använda skoldata för att stärka elevernas lärande. När vi lägger ihop flera lager av information och uppgifter kan vi få syn på saker som är svårare att se idag.

– En tydlig förändring är att vi idag jobbar mer systematiskt med digitalisering och data som samlas in från våra olika system, säger Jonas Andrae Johansson.

**************************

Text: Ulrika Nybäck

Foto: Fredrik Andersson

**************************