Har du ont om tid? Vi har summerat det viktigaste åt dig här.
Situationen
Karlstads kommun ville undersöka hur AI kan nyttjas i skolan och förskolan. Därför samlades 80 chefer för ett AI-hackaton med Atea, där de utforskade hur AI kan användas för att uppfylla målen, stärka elevernas lärande och underlätta administrativt arbete för skolpersonalen. Detta initiativ är unikt i Sverige och visar kommunens engagemang för teknikbaserade förbättringar.
Resultatet
Cheferna genererade hela 474 AI-idéer under hackatonet. Dessa idéer ger en värdefull inblick i behoven inom skolverksamheten. Bland de framkomna förslagen finns möjligheter att använda AI för att spara tid på administrativa uppgifter. Dessutom diskuterades hur de kan öka skolans och förskolans attraktionskraft med hjälp av tekniken.
Vägen dit
Genom att involvera alla chefer och fokusera på verksamhetsperspektivet kunde de generera idéer utan att behöva tänka på teknik. Detta har gett Karlstads kommun en stark grund för att implementera meningsfulla förbättringar med AI i skolväsendet. Medvetandenivån om AI höjdes, och kommunen är redo att surfa på AI-vågen.
– Vi samlade alla cheferna till AI Hackaton med Atea innan sommaren och fick fram 474 idéer, säger Elin Johansson, chef för kommunikation och digitalisering.
Karlstad är första kommun i Sverige att genomföra Ateas AI Hackaton inriktat mot skola och förskola.
– Idéerna som kom fram är en riktig guldgruva för oss eftersom de ger en bra bild av behoven i våra verksamheter. Vi har nu superbra förutsättningar att se hur vi med teknikens hjälp kan skapa betydelsefulla förbättringar, säger Elin Johansson.
Elin Johansson, chef för kommunikation och digitalisering på utbildningsförvaltningen i Karlstads kommun.
– Medvetandenivån höjdes hos alla inblandade i hur viktigt det nu är att tillägna sig ett nytt mindset för att kunna förhålla sig till AI-vågen. Några av våra rektorer ligger redan långt fram sedan tidigare, men alla chefer behöver höja kompetens på det här området. Vi ska surfa på AI-vågen, inte drunkna i den, säger Elin.
Totalt medverkade 80 chefer, från rektorer inom skola och förskola till enhetschefer för kost och stöd, kulturskolan, modersmål, vägledning av pedagogiskt stöd och elevhälsan.
– Även förvaltningsledningen var med. Skoldirektören har varit noga med att varje enhetschef själv äger frågan att dra nytta av den teknik som finns på områden där det faktiskt spelar roll. Hackatonet var ett jättebra sätt att få dem alla att komma på banan.
”Genererade idéer utifrån verksamhetsperspektiv, utan att behöva tänka på teknik”
Deltagarna vägleddes av 15 coacher från Atea under tre intensiva timmar. Chefernas dök gruppvis ner i flera utmaningar som utbildningsnämnden vill ta sig an, som att främja läsförmåga, skolnärvaro och språkutveckling, och även att öka skolans och förskolans attraktionskraft.
– Det värdefulla var att vi kunde generera idéer utifrån verksamhetsperspektiv, utan att behöva tänka teknik. Det var möjligt tack vare att någon höll i ledstången. Det var bara att hoppa in, och sätta på oss säkerhetsbälten. Ingen behövde fundera på om det blir generativ AI som löser saker, om automationer eller business intelligence-verktyg bör användas, eller något annat.
Cheferna tog även fram idéer för hur administrativa trösklar kan sänkas eller tas bort helt.
– Inom skolan och förskolan finns massor av vinster med att använda AI för att spara tid på administrativa uppgifter, så det är förstås intressant att titta på. Det är lågt hängande frukt. Dessutom är administrationsdelen mindre känslig att ta i än exempelvis AI i undervisningen.
”Gäller att testa saker och lära oss så mycket vi kan”
Just nu kategoriseras de 474 idéerna, och planeringen har börjat inför att sjösätta flera av dem – men innan dess krävs många överväganden tekniskt, etiskt och kostnadsmässigt.
– Det finns jättemycket vi ska gå vidare med. I höst kan jag nog säga vilken av idéerna vi tar vidare först. Då har vi haft de upphandlade delarna. Det viktigaste i början är att bygga kunskap och ändra vårt mindset i hur vi jobbar. På kort sikt gäller det att testa saker och lära oss så mycket vi kan, så att vi kan skala upp tjänster när vi har möjlighet. Vi behöver göra det strukturerat, så att vi kan känna oss trygga.
Tre fundament: verkstad, kompetens och strategi
Elin och hennes kolleger stöttar verksamheterna i digitaliseringen, och står på tre fundament för att hitta rätt i AI-utvecklingen: verkstad, kompetens och strategi.
– En kortsiktig plan med en AI-verkstad här och nu behövs för att ge organisationen erfarenheter och kompetens. Genom att testa saker bygger vi den kunskap vi behöver för att skapa möjligheter med tekniken. Den långsiktiga strategin behövs också, och den utvecklas i takt med att vi lär oss. Alla de här tre delarna behöver utvecklas parallellt.
Hon poängterar även att kommunen strävar efter att balansera mellan att omfamna och utforska AI:s många möjligheter å ena sidan, och att undvika att skapa förnyelse för sakens egen skull å andra sidan.
– Vi skapa de bästa förutsättningarna för våra barn och elever. Digitalisering ska användas när det verkligen gör skillnad, inte annars. En AI-tjänst kan vara jäkligt cool, men om den inte ger nytta ska vi släppa den. Vi måste bygga vägen medan vi åker på den. Det handlar om att testa saker utan att ta stora risker, och att orka backa när det inte blir som man hoppats. Inom skolan måste vi vara innovativa och säkra samtidigt.
”Man ska inte heller underskatta signalvärdet i att vi lät 80 chefer avsätta en halv dag åt det här. Det är många timmar. Det säger en del om hur viktigt vi som organisation tycker att det är.”
”Många tar kontakt med oss”
Elin är glad och stolt över hur Karlstad visar ledarskap i frågan hur kommuner kan utforska möjligheterna med AI.
– Många tar kontakt med oss i och med att vi så tydligt hoppar upp på AI-skeppet. Inspelen från andra gör att vi lär oss ännu mer och får en ökad förståelse om vad AI kan innebära för verksamheten.
Kommuner som vill styra in i framtiden hoppar upp på AI-skeppet, menar hon, snarare än att stå bredvid och titta på.
Karlstad medverkar bland annat i ett webinarium med SKR och Skolverket den 7 augusti, tillsammans med bland andra Göteborgsregionen. Där ska Elin berätta mer om kommunens AI-strategi för skolan.
Det AI Hackaton som genomfördes innan sommaren blev en viktig språngbräda för AI-utvecklingen både externt och internt.
– Man ska inte heller underskatta signalvärdet i att vi lät 80 chefer avsätta en halv dag åt det här. Det är många timmar. Det säger en del om hur viktigt vi som organisation tycker att det är.
Ett axplock av de 474 idéer som genererades på barn- och utbildningsförvaltningens AI Hackaton i Karlstad:
”Me, myself and AI”. Ett digitalt komplement till samtal med studievägledaren. Passar särskilt bra för elever som föredrar att uttrycka sig i skrift. Dessa yrkesvägledande dialoger har dessutom ingen tidsbegränsning. En typ av tjänst som väger in många mer parametrar än traditionell studievägledning.”Gameified Reading”. Läsupplevelser som tar tillvara på många elevers stora spelintresse i syfte att få igång läslusten. En typ av tjänst som utgår från spelmiljöer som barnen känner igen och som anpassas på individ- och gruppnivå. Även dopminhöjande spelelement (poäng, nivåer, badges osv) skulle kunna byggas in i läsupplevelserna.”Solis”. AI-stödd omvärldsbevakning för rektorer. Ingen rektor vill vara ovetande om de relevanta frågor som dyker upp i olika publika trådar i sociala medier, i insändare i lokaltidningen eller i radioinslag. En typ av tjänst som gör det enklare att ha koll – som fångar upp frågor som diskuterats under den senaste veckan och bör adresseras på intranätet, i nyhetsbrev till föräldrar eller i inlägg i sociala medier.
Elin Johansson och Maria Källström, skoldirektör.
AI i skolan
Genom att använda AI på ett strategiskt och medvetet sätt i skolan kan vi skapa en mer effektiv och givande lärandemiljö för både lärare och elever, och hjälpa alla att nå sin fulla potential.
Utbildning för AI i skolan, AI-hackaton, AI-nätverk, AI Roadmap och mycket mer.
AI i skolan