Hoppa till huvudinnehåll
2022-03-17

Hybridundervisningens möjligheter för lärande i pandemins kölvatten

Nu när närundervisning är tillbaka, är den stora frågan: Ska skolan återgå till att undervisa som man gjorde före pandemin? Eller finns det lärdomar att dra av de alternativa, digitala arbetssätt som pandemin medförde, såsom hybridundervisning?

Linda Rudin
Linda Rudin
Skolspecialist, Skola

Undervisning på plats i skolans lokaler har länge varit den vedertagna normen för var elever samlas för lärande - men pandemin öppnade ett fönster där lärandet behövde ske utan traditionella begränsningar i tid och rum. Många skolledare och lärare har sett potentialen i att kunna inkludera elever i större utsträckning med hybrida arbetssätt även framåt.

Hybridundervisning, där vissa elever är på plats i skolan och vissa ansluter till lektionen digitalt, kan vara fördelaktig för att öka delaktighet och individanpassning, samt låta det ske utifrån personliga preferenser i större utsträckning. Att arbeta platsoberoende har varit vanligt för många vuxna under pandemin och det är förståeligt att även unga har önskemål kring var lärandet ska ske; utan att det behöver ske på bekostnad av skolans sociala uppdrag eller elevernas kunskapsnivåer. Skolledare spånar även kring hur lärare under vissa omständigheter kan ansluta digitalt till lektioner, vilket i sin tur väcker tankar på hur kompetensförsörjningen kan se ut över tid.

Möjligheter till hybridundervisning möter fler elevers behov

Erfarenheterna från samtal med otalet huvudmän, skolledare och lärare under pandemin, talar för att vissa elever behöver närundervisningen, medan andra klarar sig bättre när de inte måste vara på plats i skolan hela tiden. Majoriteten har gett uttryck för att en mix av när- och fjärrundervisning vore att föredra, där elevens produktivitet, tillhörighet, välmående och engagemang blir centralt för i vilken omfattning de kan ansluta digitalt hemifrån och hur ofta de behöver vara på plats i skolan. Det kommer med andra ord se olika ut för olika elever, och hybridlösningar gör det möjligt att möta dessa olika behov.

Alla elever blir inkluderade i en sådan skola, såvida undervisningen håller hög kvalitet. För att lyckas behöver skolor därför ofta få stöttning i att utveckla nya arbetssätt och sin digitala kompetens, så att de tryggt och kreativt kan undervisa i hybrida miljöer med en hög grad av motivation och entusiasm.

Pandemin har skapat momentum för skolväsendets digitalisering och skapat värdefulla insikter kring hur undervisning kan utvecklas och genomföras. Tekniktillgången i svensk skola är jämförelsevis god och undanröjer därför många tekniska hinder, medan den digitala kompetensen hos många både har utmanats och stärkts.

I vilken omfattning kommer skolor kunna erbjuda hybridundervisning?

Många nämner att de dispenskrav som idag finns kan bli stigmatiserande och bromsa den progress som tagit fart under pandemin. Att kunna erbjuda fullgott stöd i både elevens lärande och i sociala och stödjande aspekter, ses som viktiga framgångsfaktorer. Däremot vill många, under de premisserna, vara mer flexibla i att erbjuda hybridundervisning för de elever som frodas i formatet. Medan ingen förnekar att pandemin har utmanat verksamheten, så tycks den gångna tiden ha visat att man både klarar hindren och att man fått mersmak för de hybrida arbetssätten. Det är viktigt att fortsätta på den inslagna vägen.

Tips för skolor att reflektera kring

Hur visar vi de mervärden och positiva effekter som hybridundervisningen tillfört?

Hur behåller vi de arbetssätt som har fungerat bra under pandemin?

Hur kan de hybrida möjligheterna utvecklas och förädlas?

Hur sprider vi kompetensen vi bygger upp kring innovativa undervisningsmetoder?

Hur kan tekniken bäst stödja i hybrida arbetssätt?

Vill du ha kontakt?

Linda Rudin
Linda Rudin
Skolspecialist, Skola
Skicka e-post