Så fick Hammarös rektorer struktur i DNP-arbetet

När eleverna för första gången loggar in i Skolverkets digitala provplattform behöver det vara en trygg och smidig upplevelse. Detsamma gäller även för lärare och annan skolpersonal som också är delaktiga i processen.

Många huvudmän runt om i landet ligger dock efter i förberedelserna. Det är inte ovanligt att skolans ledning har uppfattat det som att deras it-avdelning tillsammans med Skolverket kommer leverera en genomförbar lösning – att skolans organisation inte är aktiv i processen kring proven i den digitala provplattformen.

I själva verket har alla aktörer ett stort ansvar att ta – huvudmännen, it och rektorerna.

Precis som för många huvudmän runt om i landet tog det i Hammarö ett tag innan rektorerna insåg sin roll i förberedelserna:

– Skolchefen och jag hade en dragning för rektorsgruppen där vi pratade om vikten att komma i gång, men det landade inte alls som vi ville, säger ikt-utvecklaren Göran Born.

Framför allt var Göran och skolchefen angelägna om att rektorerna skulle inventera sina behov och inleda dialoger med it.

– Vi menade att det var dags för dem att ta ägandeskap i frågan och påbörja förberedande arbete. Men inget hände. Rektorer har av naturliga skäl ofta stort fokus på det som ligger i närtid. När jag träffade min it-grupp hade inte en enda rektor hört av sig för att diskutera sina behov i frågan.

Men efter ett större omtag är det nu full fart. Rektorerna i Hammarö jobbar idag med förberedelserna, och tar hjälp av varandra i både planering och erfarenhetsutbyte.

Hur kom de dit de är idag?

Välbehövlig press på rektorerna

Vändningen kom efter att Göran Born insett att det skulle behövas en extern röst som kunde vinna rektorernas förtroende.

Lösningen blev att ta hjälp av Ateas specialister inom skola.

– Vi hade redan använt Atea inom kommunen för att tydliggöra vad vi behöver ta tag i när det gäller DNP, så det valet var naturligt, säger Göran.

Båda två konsulterna som kom in, Emma Rosén och Madelene Schöldberg, har båda arbetat som rektorer, så de fick ganska omgående rektorsgruppens förtroende. Emma har dessutom tidigare arbetat på Skolverket med utveckling av just de digitala nationella proven.

Rektorerna utmanades, och fick bland annat klart för sig att it-avdelningen visserligen ser till att det trådlösa nätverket fungerar, men om en elev inte lyckas logga in på grund av att elevregistren inte är uppdaterade, så är det skolans ansvar.

Det blev tydligt att förberedelserna behövde sättas i gång omgående. Genom en skräddarsydd insats fick kommunens rektorer klarhet i hur de skulle gå till väga kring beslut om organisation och rutiner för att ge sina elever trygghet inför genomförandet av proven på Skolverkets digitala provplattform.

Rätade ut många frågetecken – och samlade på sig nya

Upplägget i Hammarö består av tre workshoptillfällen där huvudman och rektorer arbetar tillsammans med målsättning att skapa verksamheter som är redo för de digitala nationella proven.

På varje workshop har rektorerna fått nya verktyg, mallar och checklistor för att skapa struktur i förberedelsearbete – tillsammans med specifika uppgifter att utföra tillsammans med nyckelpersoner hemma på sina skolor inför nästa workshop. Uppgifterna har bland annat handlat om att göra självskattningar av nulägen för att kartlägga behoven närmare.

Göran tycker att upplägget att varva workshopar med uppgifter att göra mellan varje träff har varit väldigt gynnsamt:

– Mellan varje gång har rektorerna samlat på sig nya frågor att ta upp vid nästa tillfälle, och på så sätt fått många frågetecken uträtade, säger Göran.

Många aha-upplevelser i processen

Rektorerna har fått många insikter längs vägen. Bland annat har de nu skapat en genomtänkt provorganisation med ett stort antal provledare – för att inte riskera att stå utan då proven genomförs.

– Ordinarie provledare kan vara sjuka när provet ska genomföras, och då gäller det att tillräckligt många vikarier har behörighet i provtjänsten. Om vi skulle lägga till en pedagog i våra tjänstesystem kan det ta det upp till två dygn att skapa den tvåfaktorsinloggning som krävs för att hjälpa till vid provet.

En annan utmaning handlar om att förutsäga alla de problem som till vardags aldrig kommer upp till ytan, men som blir uppenbara i samband med proven.

– Vad händer om ovanligt många elever har glömt sina datorer hemma just när det är dags för prov? Eller har glömt att ladda? Inom grundskolan är det skolans ansvar att se till att det finns extra datorer i alla provsalar när det är dags, och tillräckligt med laddningsmöjligheter, påpekar Göran.

Effektivt och sparar tid

Att låta rektorerna jobba tillsammans i en strukturerad process med återkommande träffar har visat sig vara effektivt och tidsbesparande:

– Det blir väldigt kraftfullt när man går samman och arbetar tillsammans. Det synliggör behov, brister, och identifierar vilka stöd vi behöver erbjuda från vårt håll, säger Göran.

– Rektorerna har exempelvis efterlyst en Frågor & Svar-sida inför provtillfällena: Om X händer, vad gör jag då? Tänk vad mycket stress pedagogerna kan undvika genom att vi har funderat igenom olika scenarier ordentligt i förväg. Det kanske gör att vi undviker ett antal mejl och telefonsamtal.

Även personal från it-avdelningen har varit närvarande i processen och fångat upp tekniska oklarheter, irritationer eller frågetecken som rektorerna brottas med – för att kunna ge ett bättre stöd framöver.

Hammarö vill inte missa chansen

De digitala bedömningsstöden genomförs i Skolverkets nya provplattform redan i vår, under perioden 29 april–24 maj 2024. Dessa är frivilliga för kommuner att delta i, men Hammarö vill inte missa chansen. Kommunen ser det som ett bra genrep inför de digitala nationella proven där mycket mer står på spel för eleverna – och för kommunen själv att bära upp sitt ansvar.

– Det vi inte lyckas med på det här första provet får vi möjlighet att förbättra tills det är dags för de riktiga proven, säger Göran Born.