Lösningsarkitekten Johan Holmberg: Så lyckades vi i Kristianstad
För kommuner som vill följa vattenflöden i realtid, och identifiera bristerna i VA-nätet, räcker det inte med sensorer – hur tekniskt avancerade dessa än är. Det krävs även samarbete med en lösningsarkitekt. I Kristianstad var den personen Johan Holmberg från Atea.
De senaste årens landvinningar för IoT och sensorer gör att allt fler kommuner initierar projekt som drar nytta av tekniken. Johan Holmberg har hjälpt en rad verksamheter med IoT-lösningar sedan han kom till Atea för tre år sedan, bland annat ett annat projekt med sensorer i Kristianstad:
– Det var ett renhållningsprojekt där vi kopplade upp 20-30 sopkärl utmed kustremsan och på vissa vandringsstråk i syfte att spara både pengar och miljö. Kommunen ville komma ifrån att tunga lastbilar kör dessa sträckor för att tömma kärl när det inte behövs. Sopkärlen fylls på 1-2 dagar under fina sommardagar, men när det är sämre väder kan det dröja 2-3 veckor. Genom sensorerna går det att få reda på när det är dags för tömning.
När han gav sig in i VA-projektet hade han ingen aning om att resultatet skulle bli en banbrytande innovation för VA-branschen. Ingen annanstans i Sverige, och veterligen inte heller i Europa, visualiseras vattennivåer och avloppsflöden med sådan precision över så stora stadsområden både ovan och under jord, i realtid.
– En av de saker som stuckit ut i det här uppdraget är att nästan all dialog har skett direkt med VA-expertisen i kommunen. Traditionellt pratar vi i min roll med it-avdelningar i första hand, men så har det inte varit här.
”Arbetet har skett direkt med verksamheten, grundat i de behov de själva ser, vilka utmaningar de upplever och vilka kostnader som är förenade med problemen. Det gör att kostnaderna har kunnat försvaras.”
Tätt samarbete med VA-ingenjören
Johan har jobbat i tätt samarbete med Magnus Lindgren, VA-ingenjör på tekniska förvaltningen, som uttryckligen säger själv att han inte förstår ett dugg av it. Johan å sin sida kunde inte särskilt mycket om vatten- och avloppssystem, men han har lärt sig förstå utmaningarna i detalj på vägen. De har med andra ord krokat in i varandras expertiser.
Genom att analysera data från mätpunkter kan Kristianstad kommun idag upptäcka exakt var det finns brister i vattenledningsnätet. Det är revolutionerande, inte minst för kommuners ekonomi.
– Det är intressant att projektet började ganska litet och begränsat. Magnus ville från början mest undersöka hur regn och grundvatten påverkade spillvattenflödena in till reningsverket, men sedan har det tillkommit mer och mer.
Ny funktionalitet har lagts på allteftersom kommunen upptäckt vad som är möjligt att göra med teknikens hjälp och vilken nytta det skulle få att kunna mäta och visualisera saker mer i detalj.
– Även nya användningsområden för vår lösning upptäcks av fler i kommunen. Så sent som idag ringde den som jobbar med dricksvattentillförseln och hade intresse av grundvattennivåer för planering av grävjobb så att det arbetet kan gå smidigare. Ja, mätningarna kan användas till det också.
Både egen och kollegers kunskap kommer till nytta
Johan Holmberg har samlat på sig mycket kunskaper av att jobba med sensorer, IoT, och visualiseringar genom sina olika projekt och utbyter även erfarenheter med sina kolleger inom dessa områden på Atea. I VA-projektet i Kristianstad har han även haft utbyte med högskolan.
Sensorer som kommunicerar trådlöst via strömsnål LoRaWan-teknik har blivit allt hetare de senaste åren. Även om den marknaden växer snabbt är inga sensorer i sig själva svaret på att tackla de utmaningar som kommer har på sina vatten- och avloppsutmaningar.
– Ingen enskild sensor hade kunnat lösa situationen i Kristianstad. Det är många delar som måste byggas ihop. Flera olika sensorleverantörer har används, och i flera fall har sensorers mjukvara och fysisk prestanda behövt justeras för att mätningarna ska fungera under extrema förhållanden och över tid. Då det råder brist på gemensamma standarder för datan, behöver det också hanteras.
Att transformera data från alla olika typer av sensorer, och göra den begriplig, har varit en viktig del av uppdraget. Att räkna ut vattenflödena har varit det mest komplexa i uppdraget, säger han.
– Vi säger att vi mäter vattenflöden, men egentligen mäter sensorerna bara nivåer. Den IoT-plattformen som vi har utvecklat räknar ut flödet genom matematiska beräkningar baserat på diametrar på ledningar, lutning och form. Vissa rör är trekantiga, andra är runda. Hur sjutton ska vi göra detta? reagerade jag först. Men det är det som är roligast, att komma fram till hur allt ska lösas. Systemdesign.
Man ska inte gå in med en stor kravspecifikation från början. Då bygger man bara in sig i ett hörn. Det är ofta bättre att utgå ifrån att de exakta behoven klarnar på vägen. Det är mest effektivt att jobba så, med modul efter modul, där nya värden tillförs efterhand.
Projektet i Kristianstad har varit modulärt hela vägen. Man började begränsat, och sedan har nya saker lagts till, nya delar som möter nya konkreta behov. Kommunen gör helt rätt i att jobba på det sättet.
Klicka här för att läsa mer om Analytics.