EU:s nya krav på hållbarhetsrapportering – ett gyllene tillfälle att bli datadrivna på riktigt
EU:s nya krav på hållbarhetsrapportering innebär utmaningar för de 4 200 svenska företag som berörs – men även möjligheter. De skärpta direktiven är ett gyllene tillfälle att uppleva alla fördelarna med att jobba mycket mer datadrivet, menar Johan Ripgården, erbjudandeansvarig för analytics på Atea, och Maria Vuorelma, klimatansvarig.
Genom att jobba datadrivet blir det inte bara lättare att rapportera rätt, utan även att aktivt arbeta med att minska sitt klimatavtryck, bli mer konkurrenskraftig och spara pengar i verksamheten.
I Ateas CIO Analytics-rapport för 2023 syns ett samband mellan att jobba datadrivet och att ligga långt fram i hållbarhetsarbetet.
– De organisationer som har sagt att de jobbar med datadriven teknologi ligger klart över snittet när det handlar om frågorna att nyttja digitalisering för att minska klimatutsläpp, framför allt de utsläpp som den egna verksamheten genererar, konstaterar Maria Vuorelma.
Av alla de organisationer som beskriver sig själva som "datadrivna", uppger 82 procent att de tar hänsyn till hållbarhet i sin it-/digitaliseringsstrategi, att jämföra med 72 procent för verksamheter överlag. Det är inte klarlagt i vilken utsträckning det höga hållbarhetsfokuset beror på att man jobbar datadrivet, och vad som kan förklaras av att dessa företag är mer mogna generellt.
”Det uppenbart att både det löpande hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrapporteringen underlättas om man är datadriven”
– Data är bränslet för området analytics. Data ökar förmågan att förstå, få insikter, kunna fatta bättre beslut, och kunna följa upp. Data skapar värde, och blir ännu mer värdefull när AI:s påverkan blir alltmer omfattande. Med rätt tillgång till data kommer AI användas allt mer för att optimera och effektivisera verksamheter på en helt ny nivå, säger Johan.
Exempel på hur data gör verksamheter mer hållbara
I Norge har livsmedelskedjan Bunnpris minskat sitt brödsvinn med 30 procent – genom att bättre förutse förväntad försäljning för vart och en av de olika brödsorterna i de olika utvalda butikerna.
Johan Ripgården, erbjudandeansvarig för Analytics
Dataanalys och AI-drivna lösningar kan användas av i stort sett alla verksamheter. Till att göra energibesparingar i sina lokaler, till exempel. Optimering av ventilation, värme, kyla och el kan ge energibesparingar på uppemot 15-20 procent.
– Med hjälp av AI kan man upptäcka mönster i lokalernas energiförbrukning och hitta sätt att optimera den, säger Johan.
Han ger ett konkret exempel: När människor är på jobbet kl. 08-19 bör temperaturen i rummen ligga på behagliga 20-22 grader. Men temperaturen kanske kan sänkas på natten, för att spara energi. AI kan optimera när elementen ska stängas av respektive sättas på igen. Kanske ska de stängas av kl. 17.00 i vissa väderförhållanden och kl. 18.30 i andra. Tidpunkten för när uppvärmningen ska starta igen kan avgöras av hur snabbt eller långsamt olika rum värms upp, och vad elpriset är vid olika tidpunkter.
– Men för att kunna göra de här optimeringarna krävs data, i det här fallet bland annat insamling av temperaturdata från de olika rummen, väderdata och elprisdata, säger Johan.
Andra exempel på hur verksamheter skapar klimatbesparingar med hjälp av data är inom transporter, påminner Maria.
”Ruttoptimeringar är naturligt att jobba med – att minimera körsträckor, och maximera fordonens lastkapacitet. Även spårbarhet blir allt viktigare. Där kan blockkedjor vara till hjälp för att säkerställa hållbarhet längs hela leveranskedjan.”
– Bland annat har Atea hjälpt Helsingborgs stad med blockkedjeteknik för att säkerställa att inte den ”ekologiska” fisken skickas till Kina för att filéas, vilket skedde innan då processen inte var transparent. Dessutom föll kasserade fiskleveranser till noll då temperaturen i lastbilarna monitoreras konstant längs med vägen, berättar Maria.
World Economic Forum: ”Kombinationen it och hållbarhet låser upp enorma fördelar”
Maria Vuorelma, klimatansvarig
World Economic Forum beskriver de många fördelarna med en så kallad ”twin transition approach” där den digital transformationen och den hållbara omställningen samverkar, i stället för att ses som två åtskilda områden:
”Det låser upp enorma fördelar när det gäller effektivitet och produktivitet”, skriver organisationen och pekar på att teknik, datatillgångar och infrastrukturer kan bli hållbarare samtidigt som denna teknik också accelererar hållbarheten i hela organisationen.
Fokusera på att göra hållbarhetsarbetet datadrivet, där relevant data samlas in mer eller mindre automatiskt. Det är ett av Johan och Marias råd.
– Rapporteringen ska inte vara ett hästjobb man gör en gång per år, utan något man jobbar med löpande under året för att se hur det går, så att man kan göra förändringar och följa upp. Optimeringslösningar är inte bara bra för miljön, utan bra för plånboken också. Det leder till besparingar på vägen. Det är konstigt att inte fler organisationer nyttjar kostnads- och utsläppsbesparande teknik, säger Johan.
Viktiga frågor att ställa sig
– Varje verksamhet behöver göra sin egen analys av hur man ska komma vidare med utgångpunkt i de nya hållarhetsdirektiven, och även för att göra rätt insatser för att bli mer hållbar. Där finns ett antal viktiga frågor att ställa sig, säger Maria.
En av de första frågorna, menar hon och Johan, är ’Vad är väsentligt för oss?”
Med andra ord: Var i verksamheten uppstår ert klimatavtryck?
I Ateas fall är transporter i tjänsten det som ger det största egna klimatavtrycket.
– Därför sjösatte vi år 2019 ett verktyg, Klimat BI, som mäter klimatavtrycket på alla resor våra medarbetare gör i tjänsten. Med hjälp av det kan vi följa upp hur vår resepolicys och andra initiativ ger effekt på klimatavtrycket. Vi följer statistiken månad för månad, istället för att se resultatet endast på årsbasis hållbarhetsrapporten. Tack vare att det introducerades innan pandemin kunde vi se att vår uppdaterade resepolicy gav resultat – redan innan pandemin kom och ändrade resmönstren helt under lång tid framåt, säger Maria.
För er verksamhet kan det vara något helt annat som är betydligt mer relevant att mäta, analysera och optimera ur ett hållbarhetsperspektiv. Se faktarutan här intill för fler frågor att ställa er nu i samband med att reglerna för hållbarhetsrapportering skärps.
Vad är väsentligt för er att mäta, analysera och optimera? (Var i verksamheten uppstår ert klimatavtryck?)Har ni förståelse för vad de nya EU-direktiven innebär för er verksamhet?Hur ser ni att datadrivna lösningar skulle kunna bidra till att minska utsläppen för er verksamhet, och för era kunder?Vilken kunskap har ni och er ledning om hur ni kan jobba med data och AI för att få insikter och fatta bättre beslut? Det måste upp på bordet för att ni ska kunna vara konkurrenskraftiga framöver.
- Det nya EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ställer krav på att företag ska rapportera vilka klimatavtryck som uppstår som ett resultat av bolagets affärsmodell.
- Det är alltså inte bara i den egna verksamhetens utsläpp som ska redovisas, utan alla klimatavtryck i leverantörsledet och i kundernas användning av produkter och tjänster.
- I och med det nya direktivet kommer det att finnas bättre jämförbar data kring bolags hållbarhetspåverkan. Det ger företag ytterligare incitament att bli mer hållbara.
- Direktivet kommer att implementeras i nationell lagstiftning.
- Eftersom många påverkas direkt eller indirekt av CSRD kan man tänka sig att det blir normen för hur hållbarhetsrapportering ska se ut, även för de som inte påverkas direkt, t ex publika aktörer, om man vill uppfattas som trovärdig på marknaden. Ett ökat samarbete i värdekedjor för att kunna fånga upp och redovisa rätt data kommer att bli allt viktigare. Så ju bättre koll man har på sin data, desto bättre möjligheter till samarbeten.
- Vilka ska rapportera? Fler företag för varje år. Tillämpningen rullas ut successivt. Infasningen av rapportering sker i flera steg, med början år 2025, och år 2029 blir det obligatoriskt för alla bolag (förutom icke börsnoterade små och medelstora bolag).
- EU-taxonomin är också en del av direktivet. Den ger bättre investeringsvillkor för företag som presterar hållbart inom sex områden: Begränsningar av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, övergång till en cirkulär ekonomi, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, förebyggande och kontroll av föroreningar, samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
Källa: Maria Vuorelma, klimatansvarig på Atea.
