AI: Tillbakablickar och framtidsspaningar

I denna bloggpost tänker jag börja med att reflektera över det senaste året: vad har hänt i vår omvärld, vad har hänt i Sverige och vilka lärdomar kan vi dra av den senaste tiden? Därefter ska jag försöka blicka framåt. Vad kan ligga framför oss, hur ska vi tänka och med vilka ska vi tänka? Vilka frågor är viktiga att reflektera över och hur går vi från reflektion till handling? Vilka är egentligen våra utmaningar och var ligger de stora möjligheterna för förändring? Hur vill vi att samhället ska se ut och hur påverkar vi i denna riktning? 

Tillbakablickar

Om vi börjar med att reflektera över vad som har hänt i vår omvärld, skulle jag vilja påstå att begreppet exponentiell förändring aldrig har känts så relevant. Generativ AI genomslaget i november 2022 har gjort att AI har hamnat högt upp på den globala politiska agendan. Väldigt många människor runt om i världen har testat olika generativa AI-tillämpningar och har förstått kraften och förmågan att skapa ett större mervärde för enskilda personer, organisationer och länder. Tänk, Open AI hade 1,6 miljarder besök under januari. Hur många som använder de kinesiska generativ AI går bara att spekulera i. 

Vi har fått mycket skrämselretorik från många olika håll kring risker med AI, jag tänker att vi kan lära oss mycket från Dr Sasha Luccioni som menar att AI är farlig men inte av de skäl som bruka anges i mainstreammedia, hon lyfter fram hållbarhetsaspekten, Ethical AI och Bias… 

I samtalen kring The Future of Work kan man fundera över det påstådda genomslaget av generativ AI inom Klarna, där deras AI-lösning påstås ersätta 700 medarbetare. Vi i Norden liksom övriga länder med en åldrande befolkning bör ju jubla över detta. Likaså tror jag inte det är en slump att frågan kring en förkortning av arbetstid börja bli en alltmer debatterad fråga. 

EU kliver fram i frågan om AI, såsom genom EU Act. Många AI-frågor är helt enkelt för stora och komplexa för enskilda länder att hantera. Det finns dock delade meningar om huruvida EU har tillräcklig kompetens för att göra kloka vägval och utforma regelverk. Oroande är dock att endast drygt 50 % av Sveriges medborgare röstade i EU-valet, tycker jag.

Nå, vad har hänt i Sverige när det gäller AI? Jag vill ändå påstå att mognaden ute i organisationer, både inom privat och offentlig sektor, har ökat. En tydligare ”sense of urgency” och en förståelse för att vi som nation har halkat efter och att AI hänger ihop med samhällsbygget. Vi fick ett tydligt besked från Svenska AI kommissionen att de kommer att lämna in sin slutrapport i år med motiveringen att nationens framtid står på spel. AI Sweden har också tagit initiativ till att ta fram ett förslag till AI-strategi för Sverige. AI Sweden vision.

Det har skrivits mycket om Microsoft AI-satsning på drygt 33 miljarder kronor i svensk moln- och AI-infrastruktur samt utbildning fram till slutet av år 2026. Jag tänker att det absolut bästa med satsningen för Sverige är AI-utbildningen för 250 000 personer. Jag hoppas att vi kan ta vara på denna möjlighet för att öka vår mognad inom AI-fältet. Det är oroande att läsa att endast fem procent av Svenska företag erbjuder sina anställda AI-utbildningar i någon större skala. 

Jag har upplevt att efterfrågan på AI-kompetens är enorm och inte minst våra AI-hackaton koncept som har fullständigt exploderat, som vårt hackaton för Botkyrka kommun. 

Extra roligt att några kommuner kliver fram och visar att man inte behöver jobba linjärt, att man i stället kan jobba parallellt med AI-kompetens, AI-strategi och AI-verkstad. Det visar att man kan ta ett  nationellt perspektiv även när man jobbar kommunalt, det vill säga att man bygger modulärt, utifrån nationella och internationella standarder, och därmed skapar förutsättningar för skalning 

Kolla gärna in några av Lidingös lösningar som så klart är skalbara:

• Mentor för hemtjänsten 
• Tidning för alla 
• En sammanställning av pågående initiativ  

Värt att notera, när man lyssnar på AI Sweden podd med Lidingö så lyfter de fram att deras arbete med generativ AI påbörjades med AI – hackaton som Atea och Microsoft anordnade förra våren.  

Framtidsspaningar

Vad ska man göra, med vilka, hur ska man göra, hur ska man tänka, och kan man lära av andra? Många frågor väcks, och det finns såklart många goda svar på dessa frågor, men även ännu fler odugliga svar. 

Arbetssätt – parallella processer  

Många organisationer har ett linjärt sätt att arbeta och tänka. Först kanske man gör en strategi, sedan en handlingsplan, och därefter ett antal aktiviteter som sker linjärt. Dvs. först gör man A, sedan B, sedan C och i värsta fall börjar man om med A igen. 

I en snabbt föränderlig värld är denna modell inte relevant. Jag vill påstå att man behöver jobba med flera processer samtidigt och därmed dra lärdomar av synergier mellan dessa processer. Många organisationer har insett att man behöver arbeta med följande processer parallellt: 

• AI-kompetens 
• AI-verkstad  
• AI-strategi  

AI-kompetens har så klart många bottnar och nivåer, allt från AI-kompetens på ledningsnivå till AI-kompetens för olika roller i organisationer. 

AI-verkstad kan också så klart betyda väldigt många olika saker, från tydlig kravställning på AI-funktionalitet hos en leverantör, införande av Copilot, byggandet av specifika Gen AI-lösningar till andra mer avancerade AI-tillämpningar. Här är det enormt viktigt att man bygger modulärt utifrån nationella och internationella standarder för att ge förutsättningar för skalning av lösningarna både inom och utanför organisationen. 

AI-strategi har så klart också många bottnar. Man står inför ett antal strategiska vägval där många olika parametrar behöver vägas in, såsom informationssäkerhet, infrastrukturfrågor, hållbarhetsfrågor, etiska frågor osv. 

Det nationella fokuset  

Vi i Sverige gör många goda insatser inom AI-fältet, men det är alldeles för fragmenterat. Till exempel skapas många olika AI-kompetenskoncept av olika aktörer såsom AI Sweden, SKR, Internetstiftelsen, DIGG och högskolor, men det saknas samordning av dessa insatser. Jag tror att med en tydligare samordning skulle vi kunna åstadkomma mycket mer, använda mindre resurser och dessutom uppnå högre kvalitet. 

Det verkar också finnas en samsyn om att offentlig sektor behöver förbättra sin förmåga att skala lösningar, men vi bör fråga oss var de grundläggande förutsättningarna för skalning skapas. Det är värt att notera att vi kan lära oss mycket från offentlig sektor i både Norge och Danmark, med tanke på deras förmåga att skala och därigenom skapa ett större mervärde för sina medborgare. "To Scale is the Key ".  

Framtiden ligger i våra egna händer. Jag anser att vi bör ta AI-kommissionens ord på allvar – Sveriges framtid står på spel. Det duger inte att fortsätta som förut. Vi måste utmana våra befintliga strukturer, ifrågasätta våra gamla sanningar och vår självbild. Vi måste våga lyfta blicken, samla oss och bygga på våra styrkor. Det är dags för folkbildning 5.0, tänkande 5.0, Sverige 5.0.   

Let´s do it  

Angående att blicka framåt får du inte missa att anmäla dig till dess två event 

• AI det globala perspektivet  - ett webinar med Göran Lindsjö, global AI-rådgivare I 29 augusti  
• AI-hackaton 2.0 - ett nationellt AI-hackaton för offentlig sektor I 25 september

Att tänka på tills vi ses igen… 

• Vad har du lärt dig det senaste året om AI? 

• Hur ska din organisation framgent arbeta med AI-kompetens, AI-verkstad och de strategiska  frågorna? 

• Hur ska din organisation växla om från att arbeta linjärt till att jobba med flera processer parallellt? 

Denna gång avsluta jag med ett citat från boken ”Learning in a time of abundance ” 

”The question is not whether we should use the internet or if teaching with books is better. The Internet exists – The Cultural shift has happened ”