Stor frustration över EU:s energieffektiviseringsdirektiv – men snart kommer Sverige att jubla
Specialistspaning | Det nya uppdaterade energieffektiviseringsdirektivet (EED) från EU har inte mötts av många glada miner hittills. Snarare mycket frustration. Men de flesta kommer att omfamna förändringen när de inser fördelarna och hur mycket det gynnar Sverige, menar Pär Åberg, datacenterexpert på Atea och styrelseordförande vid SweDCI (Swedish Data Center Industry Association) i den här spaningen.
Spaningen i ett nötskal
Frustrationen hänger ihop med att det länge har varit luddigt vad uppdateringen i energieffektiviseringsdirektivet innebär. Det är framförallt genom den mängd rapporteringskrav för datacenter som krävs och vad det kommer att innebära i praktiken. I direktivet, som gäller från den 15 september, står det visserligen uttalat att organisationer ska inrapportera data för bland annat energiförbrukning, lagringsutnyttjande, användning av förnybar energi, och återanvänd spillvärme. Det har också varit klart att siffrorna ska samlas i en europeisk databas, och utgöra underlag för statistiska analyser och presentationer.
Men vilka blir konsekvenserna för den som inte inrapporterar sin data i tid, eller rapporterar otillfredsställande? Och, framför allt, vilka omfattas egentligen? Blir det enbart organisationer med datacenter som förbrukar mer än 500 kW (ca 70 organisationer i Sverige), eller kommer Sverige att gå i Tysklands fotspår och justera den gränsen till 300 kW (hundratals berörs i så fall). Innan svensk anpassning av direktivet fastställts i ett riksdagsbeslut svävar organisationerna i stor ovisshet.
Nu har Energimyndigheten publicerat information om att en promemoria med lagförslag är ute på remiss.
(Se Nya krav på rapportering för datacenter (energimyndigheten.se)).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025 och remissvaren ska ha kommit in till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 12 november 2024.
(Se Hållbarhetskriterier för vissa bränslen och en ny reduktionsplikt - Regeringen.se)
Det uppstår alltid motstånd när ny rapporteringsskyldighet införs, för kraven innebär både extra jobb och en olustkänsla inför att dela med sig av sin egen information. Många är oförberedda. Således råder det en stor osäkerhet just nu hos de organisationer som har de här nya kraven hängande över sig. Men det kommer snart att ändras, närmare bestämt när resultaten av rapporteringen väl börjar komma.
Vad ni kommer att upptäcka:
Rapporteringen kommer att leda till att skillnaderna i energieffektivitet och klimatpåverkan mellan datacenter i Norden och i övriga Europa blir tydligare än någonsin. Som du kanske vet gör den naturliga kylan på våra breddgrader att det går åt mindre el för att hålla nere temperaturen i serverhallarna. I exempelvis Tyskland blir elförbrukningen generellt sett betydligt högre för motsvarande utrymmen (där är dessutom klimatpåverkan 20 gånger större om vi tittar på kolintensiteten i deras elproduktion – i likhet med flera andra länder i Europa).
För organisationer som vill slippa smutsa ner sitt varumärke i hållbarhetsfrågan är det överlägset bättre att ha sina serverhallar i svala Sverige. Att ha sina datacenter i länder som hamnar i bottenskiktet i energieffektivitet-jämförelsen är inte smart, särskilt inte när diskussionerna om dataservrarnas direkta klimatpåverkan intensifieras framöver – vilket är ofrånkomligt när digitaliseringen och AI behöver allt mer datorkraft. Då blir det prioriterat i de stora bolagen att kunna kommunicera en sak till världen: ”Våra datacenter står i klimateffektiva Norden”. Ju mer investeringar som görs här, desto mer gynnas näringslivet och hela samhället – och klimatet. Så ja, rapporteringen känns frustrerande. Men det blir värt besväret.
- EU:s European Green Deal är ett av de mest ambitiösa klimatinitiativen i världen. Siktet är inställt på att göra EU klimatneutralt senast 2050. Att riktigt stora datacenter behöver rapportera effektivitets- och hållbarhetsdata kommer att ses som allt mer självklart för varje år. Troligtvis blir steg två att alla datacenter i EU med kapacitet på 100-300 kW också omfattas.
- Attityderna i samhället. Fler människor vill ta medvetna beslut. På samma sätt som fler vill transportera sig på ett miljövänligt sätt idag, är det naturligt att fler kommer att försäkra sig om att deras dataanvändning sker så hållbart som möjligt.
Värt att reflektera över 💡
- Energieffektiviseringsdirektivet leder till att du och dina yrkeskollegor i andra stora organisationer får mer kontroll på hållbarhetsparametrarna i era respektive datacenter. Ser du det som mest positivt eller mest negativt?
- Många privatpersoner – kanske även du? – lagrar en växande mängd högupplösta bilder i molnet, streamar tv-serier och filmer, lyssnar på Spotify, scrollar och kommenterar på sociala medier. Reflekterar du över de digitala fotspåren som lämnas? I vilken utsträckning borde vi bry oss om var de här tjänsterna framställs – och därmed hur hållbara dessa datacenter är?
