Är det nu AI-skammen kommer?
Först kom flygskammen. Nu sveper även ”AI-skam” in som ett begrepp alla verksamheter behöver ha koll på. "Med tanke på klimatkrisen kommer det absolut att jagas AI-skam framöver. AI-tillämpningarna kommer att ställas i relation till sin miljöpåverkan", säger Nina Karlsson, affärsområdeschef för Hybrid Platforms på Atea.
Ordet ”flygskam” gjorde stort avtryck i samhällsdebatten när det hamnade på nyordslistan 2018. Det speglade känslan av att det ur miljösynpunkt är förkastligt att flyga; semesterresorna till Thailand började ge dåligt sam- vete hos många, och företag börja- de införa policys om att välja tåget framför flyget för tjänsteresor.
Nina Karlsson, affärsområdeschef, Hybrid Platforms
Vad handlar då ”AI-skam” om?
Begreppet reflekterar den jobbiga insikten att många AI-tillämpningar är extremt energikrävande. Ett enkelt exempel är att en AI-genererad kort video kräver lika mycket energi som en veckas elförbrukning i ett villahus- håll (ca 200 kWh).
”Dialogen om AI kommer att förändras”
– Så här långt har AI varit något som alla velat förknippas med. Företag poängterar i sin marknadsföring att deras produkter är AI-drivna. Men ju mer det talas om hur energikrävan- de AI faktiskt är, desto mer kommer dialogen att förändras, tror säger Nina Karlsson.
Precis som med flygskam lär det uppstå etiska frågor kring använd- ningen av AI. Vilka AI-tillämpningar är försvarbara? När kostar det för mycket för klimatet?
Å ena sidan gör AI mycket samhällsnytta och kan bli en avgöran- de nyckel för global välfärd och hållbarhet. AI kan komma att bana väg för energisystem som gör att vi på sikt kan ersätta världens fossila bränslen obegränsat med förnybar energi.
Å andra sidan, här och nu driver AI-industrin upp den globala efterfrågan på el i en oroväckande omfattning. Mellan 85 och 134 terawattimmar (TWh) el förbrukas per år hittills, snuddande nära hela den årliga elförbrukningen i Sverige. Och det är bara början på AI-utvecklingen.
– Om man som företag vill ta ansvar räcker det inte att stå för ”AI för hållbarhet”. Man måste tackla frågan om ”hållbar AI” också, säger Nina.
Skapa en AI-strategi för samverkan mellan verksamhet och it. Det blir lättare att realisera projekt, och att skala upp dem.
Samarbeta med andra kring AI.
Har andra verksamheter samma behov som ni? Finns det någon som gått före som ni kan lära av eller haka på? Att gå ihop och forma forum för att diskutera, reflektera och utvärdera kan vara gynnsamt både för samarbete och för miljön.
Gå ifrån silo-tänket. Att AI-modeller genererar klimatpåverkan är ofrånkomligt, men att beräkna nytta och nettovärde av en AI-tillämpning är desto svårare. Skapa en holistisk och balanserad bild över den nytta och affärsvärdet som genereras i förhållande till påverkan.
Tänk hållbarhet hela vägen i era AI-projekt, från idé till produktion. Se till att minska klimatavtrycket i ditt lokala datacenter och skaffa överblick över ditt avtryck i publika molntjänster.
”Vi måste tänka helhet”
Alla som vill vara ansvarstagande behöver arbeta resurseffektivt med AI-tillämpningar och AI-implementa- tioner, menar Nina.
– Nyttan behöver ställs i relation till miljöpåverkan. Alla medvetna före- tag kommer att behöva göra den övervägningen. Däremot går det inte att kräva att varje silo – till exempel en enskild bransch, eller ett enskilt affärsområde i en verksamhet – ska vara klimatneutral i sig själv med sin AI-tillämpning. Vi måste tänka helhet, och se nyttan i det större perspektivet i relation till vad det kostar klimatet. Vi kan inte ducka för AI och självklart ska vi använda de möjligheter AI ger oss. Men vi kan heller inte ducka ansvaret utan behöver medvetet arbeta med plattformen vi använder oss av.
I vilka datahallar processas era AI-tillämpningar?
Ett fundament i ”hållbar AI”, och en väg för att undvika AI-skammen, är även att bli medveten om lokalise- ringen av de energikrävande data- center som man använder sig av:
– Dels finns det klimataspekten att ta hänsyn till, så att man lägger sina datacenter i kallare länder där servrar kan kylas med lägre elförbrukning och med en grönare el. Det gjorde exempelvis Microsoft som investerat nästan 34 miljarder på molninfrastuktur och AI i Sverige.
En annan viktig poäng är att Sverige är en av få länder som producerar fossilfri el. Sedan finns det andra strategiska aspekter, till exempel skat- teaspekter som gör Irland, England eller Tyskland mer fördelaktigt. Det kommer att bli tydligt vilka som sätter klimatet först, och vilka som inte gör det, säger Nina Karlsson.
- AI kräver oerhört energiintensiva processer, både i träning av modeller och när dessa modeller används.
- En enda AI-genererad video konsumerar ca 200 kWh el, vilket motsvarar nästan en veckas elförbrukning för ett vanligt svenskt villahushåll eller en månads elanvändning i en mindre lägenhet.
- Att skapa en AI-bild med modeller som Stable Diffusion kräver ungefär lika mycket energi som att ladda en mobiltelefon från 0 till 100 procents kapacitet.
- Open AI’s GPT-4-modell konsumerade 62 GWh elektricitet under 100 dagar för att tränas upp. Det kan jämföras med att köra en genomsnittlig bil runt jorden 300 gånger, förutsatt att träningen skett i norra Sverige där miljöpåverkan är mycket lägre än på andra håll.
